Över ett år sedan jag skrev senast. Tröttnade på bloggen och visste inte hur jag ville fortsätta. I somras skrev jag på min fb sida och undrade vad ni ville läsa om i bloggen framöver? Ställer samma fråga till er här inne? Om någong fortfarande hittar hit? Här kanske är helt dött.. vem vet. Men är sugen på att skriva igen. Får se vad det blir för blogg =) 
Jag har en stor önskan att inte få frågor om barn här i bloggen, som jag skrev i mitt fb-inlägg i somras så kommer ni märka den dagen det förändras. Jag hoppas ni vill respektera detta ♥

 

Har haft ett bra tag där jag inte haft någon träningslust alls men den smyger sig sakta på igen och jag är sugen på att styrketräna och köra spinning. I januari så ska vi få ett gym i närheten av där vi bor, då ska jag skaffa kort där. 

Men jag fokuserar på bra mat för tillfället och jag märker skillnad på kroppen. 

Sedan jag var på campet för 2 år sedan så har jag i princip slutat väga mig, försöker gå på känsla och mäta/väga mig då och då bara för att få ett litet kvitto. Känns så skönt att inte vara vågberoende men jag vågar ändå inte ha vågen framme för jag vet att jag då kommer falla tillbaka till de dåliga vanorna i att väga mig 2-4 ggr om dagen. Det är inte sunt =)

 

Fick önskemål om att dela med mig av recept så det kommer de att bli framöver men kom med övriga önskemål.

 

Kram till er alla som fortfarande vill följa mig ♥

Mellanmål är och kommer nog alltid att vara min akilleshäl när det gäller maten, har svårt att fundera ut bra och inspirerande småmål. Fastnar lätt i kvargträsket och är så trött på det. Det var så enkelt på den tiden jag bara kunde svepa en proteinshake och så var det bra så men nu tål inte min mage det tyvärr. Är något i proteinshakes som jag reagerar på även om jag tar laktosfri, så har lagt ner det där. 

 

vad är er akilleshäl när det gäller kosten?

Här inne ekar det tomt.. eller? Ja vi får väl se om någon svarar mig ;) haha

 

Har haft en period då jag fokuserat inåt i mig själv och försökt att inte påverkas av min omvärld. Många frågor har dykt upp på vägen, har försökt leta svar inom mig på frågorna.. aja svammel =) 

 

Tar vid där jag slutar och skriver om det jag vill så ser vi vart det barkar hän.

 

Jag och maken har börjat med vegetarisk månad i februari, det har gått bra. Har dock varit svårt för vi har varit mitt i en flytt så det har blivit mycket halvfabrikat och snabbmat tyvärr. En insikt jag gjort är att alla halvfabrikat inte är dåliga om man bara läser på dem. Tänkte dela med mig av lite recept från vår månad.. kom gärna med vegetariska tips =)

 

Får många frågor om min vikt, anledningen till att jag inte svarar på dessa frågor är att jag försöker att inte tänka på min vikt utan fokusera på min hälsa, välbefinnande och känsla i kroppen. Jag vet att jag har ett viktmål att sträva efter men jag vill inte lägga vikten på vikten =)

 

Dagens recept: 

 

Zucchini och jordärtskockssoppa med böngroddar och cashewnötter

1 skivad zucchini
600 g jordärtskockor skalade och skivade
1 gul lök grovt hackad
3 klyftor vitlök
Salt
Peppar
Olja
Spenat efter smak, jag hade ca 2 dl frusen spenat
1 avokado

Stek zucchini, jordärtskocka, lök och vitlök några min. Krydda generöst. På med vatten så att det täcker. Koka mjukt 10-15 min. I med spenat tills den tinat och sedan avokado. Mixa till en slät soppa. Smaka av. Servera med böngroddar och cashewnötter.

 

När jag var på väg till Stockholm för två månader sedan till mitt Hälsocamp så satt det en pappa framför mig med sina två små barn. Han var på flykt och jag kunde inte släppa honom ur mitt hjärta utan denna dikt blev till: 

 

 

Idag hade jag ett härligt gäng vänner på brunch, samtidigt passade vi på att lyssna på Ann-Sofie som berättade om Forever Living. 

Var supermysigt och roligt att ha dessa tjejer hemma på besök. Jag bjöd på allt ifrån bananpannkaka och basilika/ananas smoothie till köttfärsspett =) Var mycket uppskattat! 

 

 

Jag shoppade aloe vera dryck och en gel som man kan ha bla när man bränt sig. Passar mig bra som alltid bränner mig på sommaren. Kändes som en bra alltiallo produkt =)

 

Under brunchen fick vi njuta av en fin vårig bukett från de underbara tjejerna på Passiflora. 

 

 

Eftersom jag älskar att skämma bort mina vänner så hade jag ordnat med en liten goodiebag =)

 

 

 

 

 

I goodiebagen jag fick av Angelica så fanns även ett underbart armband och en nyckelring =) Älskar dem bägge massor, men ska jag vara ärlig så älskar jag armbandet liiiite mer. Kändes så rätt för mig =) 

 

I fredags gjorde jag något magiskt men otroligt ångestfyllt. Badade nakenbastubad med ett gäng kollegor, tackade ja i ett svagt ögonblick för typ 2 månader sedan. Försökte naivt tänka att det är ju långt fram, ända tills i början av veckan. Mådde så dåligt psykiskt i veckan pga den kommande badkvällen. Väl på plats så gick det hur bra som helst, det var helt underbart och jag är frälst!! Jag kämpade och vann över många demoner denna kväll.. just nu känns det som att inget kan klå mig! Bring it on =)  Kan inte fatta att jag vågade och att jag faktiskt gjorde det!!!

Kunde knappt sova igår natt pga att jag var hög på alla känslor ♥

 

I början av veckan kände jag av vad jag trodde var pollen, har otroliga problem med pollen varje år och det blir sämre och sämre. Hade ont i bihålorna till en början och sedan det jag kallar vakuumskalle och senare hosta och luftrörsbesvär. Igår kväll blev det snabbt sämre och natten har varit tung, somnade till slut men när jag vaknade i morse så kunde jag knappt andas alls. Ringde 1177 för att höra om jag skulle åka till jourcentralen eller akuten, blev hänvisad till akuten. Väl där fick jag träffa en läkare som trodde att min bihåleinflammation som jag hade för typ 5-6 veckor sedan inte har läkt ut ordentligt och som nu triggat igång min astma. Så nu har jag fått antibiotika och kortison att ta, blev ordinerad en vecka vila. Pust! 

 

 

Jaaaaaaaaa!!!!

 

Sockerfri sedan 24 dagar =) Har känts så grymt bra och inte haft någon abstinens alls denna gången =) 

 

Tänk att sockret kan ha en så i sitt grepp men nu har jag vunnit över sockret =) Inte ätit något socker eller annan "skit" dessa dagarna. Det är verkligen befriande att inte känna att man måste döva alla känslor med mat utan tillåta sig att vara ledsen. Det är inte så farligt som man tror att ta itu med jobbiga känslor, bara tills man hittat sina verktyg för att hantera dem. 

Och det börjar kännas på kläder också att jag inte ätit en massa stunt utan ren mat =) 

 

 

 

Förra veckan skrev jag en gästblogg hos Ann-Sofie som ni kan läsa här. Öppet och ärligt!

Har tänkt en hel del det senaste på varför jag har bloggen och vad den gör med mig. Lärt känna ofantligt många människor via bloggen, de flesta har givit mig massor av energi på min viktresa men helt plötsligt i våras så började jag känna att folk inte fanns där på samma sätt. Det gör att mina gamla demoner väcks och växer fram, börjar tro att jag gjort något eftersom mina vänner börjar nonchalera mig, vilket helt är mina egna tankar om varför vi inte har kontakt längre. Alla har sina förklaringar och jag tror inte att någon gjort detta med flit. Nämner ingen vid namn för det är inte så jag gör. Det är inte bara en eller två, detta gäller en hel del av de människor jag lärt känna via alla dessa år i bloggvärlden. 

Vill inte må såhär så därför har jag hållit mig en bit ifrån bloggen för att ta itu med dessa känslor. Det är fasen inte lätt när utanförskap och mobbing varit så stor del av min uppväxt. Demonerna väcks ganska snabbt och är svåra att tämja.

 

Jag försöker hitta orsaken till varför jag bloggar, till en början var det för att jag behövde skriva av mig och detta utvecklades senare till att alla glada hejarop blev en stor del av min motivation. När dessa minskade så tappade jag även motivationen i min viktresa och därmed insåg jag att jag gör denna resa för andra och inte för mig själv. Försöker hitta styrkan och motivationen inom mig igen och den finns där det vet jag, den märks emellanåt men är svår att få fram ordentligt. Balans är mitt ledord, vissa delar har jag numera balans men det saknas på andra ställen. Små steg i rätt riktning ska ta mig dit jag vill. 

 

Blev ett tungt inlägg, vet egentligen inte vad jag ville med detta inlägg. Ville nog bara skriva ur mig mina negativa känslor jag går med. Vill inte att någon ska bli förargad, ledsen, få dåligt samvete osv av detta inlägg.

 

När jag mår dåligt psykiskt har jag usel karaktär på alla plan - dålig kombo! Har svårt att hitta och guida den goda som sitter på ena axeln, den andra - demonen är större vid dessa tillfällena. Hur gör ni? 

Jag vet hur jag ska göra och tänka men all logisk tankeverksamhet försvinner. Blir helt blockerad! Helt vansinnigt, vet att jag inte är ensam om detta men det gör inte problemet mindre.

 

Sen att så många frågar hur det går med vikten osv pressar mig ofantligt mycket. Jag känner själv att jag svikit alla dem som stöttat mig när jag gått upp i vikt. Får inte längre all den stöttning jag hade förut, tänker på ordspråket "älska mig mest när jag förtjänar det minst" och tänker att det hade passat nu. När man har flyt behöver man inte stöttning lika mycket som när man ska ta sig upp från dalen. Men jag förstår att det är svårt att veta hur man ska stötta. 

 

Längtar som en tok efter semester, vila upp mig och fortsätta min resa mot mina mål. 

Detta blev ett lite osammanhängande inlägg men det är så mitt liv varit den senaste månaden. 

 

Då får jag en chans till att söka som VIP-bloggare hos Sojka&Walles,

vad roligt det hade varit att få den äran =) Håll tummarna!!

 

Har varit på två event med dessa tjejer, de kan verkligen detta med att ordna event. 

Så himla proffsigt =) 

 

Vill ni ingå i deras nätverk så maila dem på [email protected],

så får ni samma möjlighet som mig att få gå på roligheter =)

 

Tävlingen är nu avslutad och vinnarna är Jessica, Maya, Helena B, Carina och Tweety =) Grattis till er! Maila mig ([email protected]) era adresser så ska jag se till att ni får goodiebagsen =) Om ni bor i Skåne - Malmö/Lund kan vi säkert ordna så att ni kan få goodiebagen snabbare =) 

 

Hatar pollen!! Kan inte träna för jag kan inte ens vara ute fem min så är jag superandfådd och får andnöd. Rekordhöga halter av pollen säger dem, jo jag tackar ja det märker jag!! Björk och gräs är värst för mig astmamässigt. Så det brukar hålla i från april-augusti, så dumt. Jag som älskar att träna ute. 

 

Hoppas kunna vara med på sista bootcampen på lördag men känner mig tveksam som jag känner mig idag. Vet inte om jag dessutom åkt på någon lätt förkylning för jag har haft feber några dagar också. 

 

Hur mår ni när pollensäsongen drar igång?

 

Ibland eller ofta så känner jag att jag svikit de som stöttat mig under alla år nu när jag gått upp i vikt. Jag vet att det inte är så, eller det är iaf vad alla jag pratat med det om sagt. Men kan inte råda bot riktigt på min känsla jag fått. Att våga erkänna det är jobbigt för mig men jag hanterar det ganska bra. Har insett att jag mår bäst av att säga min känsla högt, då blir den liksom uttalad och jag behöver inte tänka lika mycket på den. Detta gäller alla obekväma situationer jag ställs inför. 

 

Just detta med sveket har krupit sig på in under mitt skinn och jag har inte kunnat sätta ord på känslan förrän för någon vecka sedan. Önskar att alla som stöttade mig när jag gick ner för något år sedan kunde göra det på samma sätt igen, små peppord utan att sätta krav. Genuin omtänksamhet och stöttning! Det är det man behöver under en sån här resa =) 

 

Jag kämpar med att intala mig själv att jag inte svikit alla dessa människor inklusive er som varit med i bloggen ett tag. Det kommer, behöver bara bearbetas och hitta ett tankesätt som fungerar när denna känslan kryper sig på. 

 

Håller ni med om att ens sociala nätverks stöttning betyder mycket under en viktresa? 

Jag hatade att ha kjol och klänning förut. Nu älskar jag det, har sällan byxor på fest längre. Känner mig finare i kjol och klänning =) Har som ni vet gått upp och inte ens då har min som jag kallar det kjolförälskelse borta. Även idag på en 30-årsfest hade jag kjol, paljettkjol. Hade jag aldrig trott för 10 år sedan!! =) 

Man måste kunna ha på sig vad man själv vill och trivs i, skita i vad andra tycker och tänker, eller vad man tror att de tycker och tänker. Om folk i allmänhet hade brytt sig mindre om vad folk har på sig, vad de gör och vad de säger så hade förmodligen vårt samhälle sett annorlunda ut. 

Finns en tjej som gjort att jag alltid känner mig extra fin när jag tar på en kort kjol, förut skämdes jag över mina stor lår och min stora rumpa men nu bland annat tack vare Linnéa så tar jag på mig kjolen med stolthet. Hon sa en gång för längesen, säkert över ett år sedan att jag hade snygga spiror på ett kort på instagram. Det betydde så mycket för mig, mer än hon säkert förstår. 

 

Trivs ni i kjol? =)

 

I torsdags var jag på utvärdering/uppföljning av KBT, hade sån ångest inför det och kunde först inte förstå varför. Men sedan förstod jag, jag ville visa M att jag kunde gå ner i vikt och fått ordning på mitt liv under dessa tre månader. Vilket jag inte gjort och fick därför prestationsångest. Lyckas faktiskt kontrollera min ångest ganska bra periodvis men inte så bra andra perioder. Är dock glad att jag emellanåt kunnat hantera det med hjälp av de verktyg jag fått under behandlingen.

Något jag verkligen måste jobba med är att jag ordnar upp mitt liv och inte går ner i vikt för någon annans skull. Jag ska inte finna motivation i att ni andra bekräftar mig utan för att jag finner inre balans och mental styrka.

 

Åter till KBT-utvärderingen, den gick så mycket bättre än jag hoppats. Var glad men spänd när jag kom dit och var fortfarande glad när jag gick därifrån =) 

 

Tack M för ditt lugna jag och icke fördömande sätt att vara! Har haft fullt förtroende hela behandlingen. Tack för att du trott på mig när jag själv inte gjort det! 

 

Kan inte träna för att det gör ont i magen fortfarande. Kan gå lätta promenader men inte för långa. Så därför blir det en hel del virkning för att inte bli tokig i huvudet =)

Tänkte visa mitt senaste alster som är ett par torgvantar till maken som är sk ribbvirkade.Blev så himla nöjd med dem =)