Viktkamp - min resa mot balans

Igår var det då dags för hälsoanalys nr 3, nervös som jag vet inte vad. Ville spy, klarade knappt av att äta lunch igår för att jag var nervös. Var egentligen inte nervös för mätningen och vägningen för där vet jag att jag gjort bra ifrån mig men på styrke- och konditionstestet var jag osäker.

Kom till gymmet med en liten present till Johan som ett sätt att visa min tacksamhet för allt han gör. Vad det var kan ni läsa i hans blogg ;) hihi Han verkade glad för den iaf =)

Sedan blev det att ställa sig på våghelvetet, då blev jag nervös.. tankar flög genom huvudet.. tänk om det står över 120 kg på denna vågen och då hade jag blivit ledsen.. men det stod 117,8 kg!!! Så underbart =) Imorgon ska jag väga mig här hemma för att se vad skillnaden mellan gymmets och min våg är.. sist var det ca 1½ kg skillnad, att min visade mindre. Så det ska bli spännande =) Det roligaste av allt var nog ändå fettprocenten och mängden fett jag gått ner.. -6%, från 48,1% till 42,1% fett idag =D och -14 kg fett.. detta sedan i mars!! =) Kan säga er att jag gått med ett ganska stort leende igår kväll och idag =) Livet leker och det är underbart! Fettet kring organen har sjunkit från 12 till 9 och det känns jättebra, min fettlever minskar =) Inbillar jag mig iaf ;) hehe
Fick önskemål om att lägga in både denna och föregående resultat men jag hittar inte bilden på den förra men jag länkar till det inlägget här =) Bilden på den från igår ser ni bredvid =)

Och här kommer resultaten från testerna, på konditionstestet ökade jag mig med ca 200 m så det blev 2300 m rodd på 10 min. Ville ge upp efter 2 minuter för då började jag få känningar i luftrören men jag kämpade på och försökte andas kontrollerat. Efter 5 min ville jag bara sluta ro, hade så fruktansvärt ont att jag ville spy. Hade inte Johan suttit bredvid och sagt åt mig att andas så hade det nog slutat i ett astmaanfall eller väldigt nära iaf. Blev ca 5 min paus efter det innan styrketesterna. Började med armhävningarna, blev "bara" 2 st mer än förra gången.. 9 st =) Hade satsar på 11 st men det tar jag nästa gång =) Jägarstolen försämrade jag mig på förra gången men nu är jag tillbaka på 1,15 min (75 sek) som jag hade första gången jag gjorde hälsoanalys. Plankan väntade jag med till sist eftersom jag kände mig säkrast på den, tiden 1,27 min ekade mitt huvud men jag vet inte vad som hände igår.. jag gav upp efter 1,09 =( Grät för mig själv när jag hörde tiden. Men hittade snabbt fokus på det positiva och började fånle över mina andra resultat =)

Och midjan, -10 cm sedan mars.. Lovely!!! =) Inte konstigt kläderna har dålig passform nu för tiden ;) Haha

Måste oxå skriva en liten rad om fina D som var med för sista gången på burnouten idag, han är världens bästa kämpe. Han har lyckats så bra med det han kämpat med! Den killen kommer gå långt, det kan jag lova =) Han kommer få sitt guld, det är jag övertygad om =) Nu åker han på semester så det blev en avskedskram och så bestämde vi att träffas och träna ihop när han kom hem igen =) Han har fått en speciell plats hos mig, man kommer varandra så nära när man jobbar en sån liten grupp som träffas så ofta som vi gjort. Tack för allt du gett mig, D! =)

Jag tycker helgen gått bra ur både tränings- och matsynpunkt. Tränat mitt program två ggr och promenerat en hel del =) Kanske blivit lite många jordgubbar och något onyttigt men inte i överflöd som det alltid blev förut. Känns skönt att jag kan stå på mig själv och inte äta sånt som jag inte gillar längre som tex chips. Det är en sån sak som jag kunde äta fast jag egentligen tyckte bättre om något annat. Åt inte en enda chipsbit eller drack någon alkohol, lägger hellre dem kalorierna på något som jag vill stoppa i munnen. För mig är jordgubbar eller någon god choklad mer värdefullt än tex chips och alkohol =)

Något som gått åt pipsvängen är antal måltider, den gamla generationen äter ju max tre gånger om dagen och det är svårt att påverka det. Har försökt att äta på tider men det är inte lätt, för om jag äter ett mellanmål och sen kanske 1,5 timme senare så är det mat. Känns på tok för tätt.  Så det är väl det enda som jag sett som en utmanig.

Är ganska förvånad över mig själv att jag faktiskt tränade de två pass som jag planerat in i helgen, även min make skulle jag tro. För han sa innan helgen "Kommer du verkligen träna i helgen då?", när jag packade ner träningskläder" =) Tji fick han och säkert många andra som tvekade på mig. Hihi Jag är envis som en gnu och säger någon så då blir jag mer fast besluten att genomföra det. Ge mig en utmaning så ser vi om jag gör den ;) hehe

Första gången i mitt liv jag tränar på midsommar och det känns jättebra =) Mitt nya liv är underbart.. Testade mitt nya träningsprogram som jag lagt upp med lite hjälp av er läsare =) Tack för alla tips!

Såhär ser det fullständiga programmet ut:

- 5-10 min uppvärmning
- Knäböj med uppercuts (boxslag underifrån) 20 st (går att öka)
- Utfallssteg 20 st per ben
- Sidsteg 20 st (går att öka)
- Burpees (se gamla inlägg för youtube-video) 20 st
- Frontkicks (boxspar framåt) 10 st (går att öka)
- Dips 20 st (går att öka)
- Axelrullningar både bakåt och framåt
- Draken 10 st per ben (måste öva på tekniken eller balansen ;) se bild nedan)
- Armhävningar 10 st
- Ryggresningar 20 st
- Benlyft på mage 10 st
- Situps med krokar 20 st (går att öka)
- Höftlyft 10 st (går att öka)
- Benlyft på rygg 20 st (går att öka)
- Plankan så länge jag klarar

Märker att jag varit för snäll när jag från början gjorde programmet ;) Imorgon blir det tuffare ;) hihi

Det tog ungefär 45 minuter så det var lagom =) Sen tog vi en promenad på 45 min till över hagar och stockar.. så underbart det är här i paradiset =) Njuter till fullo!
Har fått lite nya kläder så jag sitter här i en kjol i storlek 40/42 =) Stolt och väldigt glad!! Får många fina komplimanger av alla =)

Måste erkänna en sak, vägde mig igår och det var minus 1 kg på vågen.. så nu är jag under 120 kg =) Lovely!! 119,1 kg står vågen på nu =) Jaja jag ska inte väga mig men älskar att se de nya siffrorna =)

Snart är det dags för potatis och sill =) Love it!!!

Glad midsommar kära läsare =)

Burnouten är underbar, jag fullkomligt älskar den! Efter dagens underbara pass så är det bara tre pass kvar =( Hur ska jag klara mig sen utan min burnout? Vår grupp är perfekt och upplägget underbart. Man kanske får försöka köra något liknande program själv? Men man kommer ju inte alls ta ut sig själv lika mycket när man kör på egen hand. Sen är det hela gruppdynamiken vi har och vår pt är bäst. Det är med vemod och stor sorg jag kör sista passet nästa lördag ska jag säga er. Fast något bra kommer det ur det oxå för då kan jag börja köra spinning två dagar i veckan istället =)

Burnout har gett mig mycket, inte minst psykiskt ska jag säga er. Otroligt vad träning kan göra med en på olika sätt. Hittat en kämparglöd jag inte hade innan och så har jag lärt mig att jag inte mår bra av att tagga mig själv utan jag ska ta det mer med en klackspark och göra mitt bästa. De gånger jag varit taggad inför passen så har jag gjort bort mig totalt men sen jag insåg det så har jag gjort bra ifrån mig =) Idag fick jag jättefina kommentarer av min pt, jag gör tydligen snygg stående rodd och så har jag börjat göra grymma benlyft =) Sånt får en att orka liiiite till =)

I morgon ska vi åka till mitt barndomsparadis på västkusten (som enligt vissa tydligen är skogen ;)) och vara där över helgen =) Får se hur mycket bloggande det blir, men några gånger blir det nog. Ska bli så himla mysigt, har längtat så mycket! Paradiset har förändrats mycket sedan barnsben men det är lika vackert och luktar lika gott fortfarande. Ska samla på mig mycket mycket mycket ny positiv energi där som jag alltid gör när jag är där. Så fort man kommer fram infinner sig ett ofantligt lugn och det är underbart. Detta stället ligger mig otroligt varmt om hjärtat ♥

Hur ska ni fira midsommar?

Jag är väldigt färgglad när jag tränar, tycker det blir roligare då.. men ibland känner jag mig som en clown :D haha Fast det bjuder jag på =) Dock behöver jag nya träningskläder då de flesta linnen börjar bli stora, likaså en av sportbharna och ett par byxor. Resten funkar fortfarande någorlunda =) Linnena älskar jag och tänker ha dem så länge jag kan ha dem utan att de ser alldeles för stora ut, kan säga att det är tur att jag har sportbh under för annars hade jag visat väldigt mycket bröst ;) hehe

Frågade min gynekolog vad han tyckte om vaccinet och om han tyckte att jag skulle göra det. Svaret var Självklart ska du göra det. Hans förklaring var att även om det inte ger ett 100% skydd så ger det mer skydd än om jag inte har vaccinerat mig. Även om vaccinet uttalat är främst för livmoderhalscancer så skyddar det mot en mängd andra cancer sorter i munhålan osv. Efter det svaret var det självklart att jag skulle vaccinera mig.

Alla får givetvis göra som dem vill men jag känner mer och mer att alla som kan vaccinera sig bör göra det och även sina barn.

Sist men inte minst, glöm inte gå på era cellprovstagningar när ni blir kallade. Blir ni inte kallade se till att få det gjort vart tredje år. Det är viktigt! Även om ni vaccinerar er så bör ni fortsätta era cellprovskontroller.

Jag tänkte försöka få ihop ett eget funktionellt träningsprogram där jag använder mig själv som motstånd. Känns bra att ha ett sådant inför sommarens äventyr där man inte har ett gym att träna på. Men jag kommer bara på de vanliga varianterna som situps, armhävningar, plankan osv. Vill kunna göra övningarna ute i naturen, kanske på en strand i kvällssolen? =)

Än sålänge har jag detta:

Uppvärmning - Powerwalk på ca 20-30 min.
Knäböj med uppercuts 20 st
Utfallssteg 20 st per ben
Burpees 20 st
Armhävningar 10 st
Situps med krokar 20 st
Plankan så länge jag klarar
Nedvarvning - Promenad på ca 20-30 min

Låter detta vettigt? Men vill ju ha lite mer än detta, så kom jättegärna med förslag. Ni kanske ha några favoriter som ni tycker jag ska ha med? =)

Jag avskyr ordet Banta, tycker det har sån negativ klang på något sätt. Har alltid haft svårt för det ordet även fast jag emellanåt använt mig av det både på mig själv och på andra. Men sedan jag började min resa så har jag faktiskt slutat använda det för det har negativ pressande inverkan på mig. För mig innebär det att jag byter livsstil och inte bantar mig till ett mål. För visst är det skillnad om jag säger "Jag håller på att banta, mitt mål är 99 kg" eller om jag säger "Jag håller på att ändra min livsstil, mitt mål är 99 kg".

Likadant känner jag inför ordet metod, "vilken metod använder du dig av?" får jag ofta som fråga både här i bloggen och i övriga livet. Metoder hit och dit, även här handlar det om livsstilsval man gör. Sunda matvanor och en stor gnutta träning är det som gäller för mig.
Har väldigt svårt för att hoppa på såna där snabba kurer som soppor och Gastric Bypass (Magoperation). Jag respekterar verkligen dem som väljer att förändra sitt liv med dessa "metoder" men det är inget val för mig. Nutrilett har jag gått på i perioder av mitt liv men det är jojobantning, man går upp kilona direkt igen.

Många många många människor har försökt övertala mig att göra en GBP. Men där var min gräns, den tanken har såklart slagit mig att det var en "lätt" utväg men skulle aldrig lägga mig under kniven om jag inte var tvungen. Så denna variant av viktnedgång har egentligen aldrig varit aktuell. Vilket jag är väldigt glad över. Men som sagt, jag respekterar er som väljer detta. Det är era val och inte mitt, ni känner er själva bäst. Någon skrev i en kommentar att hon fuskat genom att göra en sån här op och att hon numera gått upp nästan alla kilon igen, jag känner tyvärr många som gjort samma sak. Vilket jag tycker är väldigt synd.

Sedan finns det ju alla förbannade tidningar som utlovar den perfekta platta magen på 4 veckor eller få fastare rumpa med enkla metoder osv. Det finns inga genvägar för att få en smidigare, smalare och hälsosammare kropp. Återigen, sunda matvanor och ihärdig träning är det enda som ger långvariga resultat enligt mig.

Vill bara berätta att det känns som om jag numera är på banan igen, gjorde ett grymt pass på Burnouten idag. Inga förväntningar och bara gick ditt och körde järnet, gjorde ordentliga armhävningar, många utfall osv. Tack för allt pepp jag får från alla håll och kanter, det ger mig otrolig energi att orka fortsätta =) Ni är alla så himla fina människor! ♥

Har nog insett vad det är som bråkar i min hjärna, dels så är det att jag klivit över -30 kgs gränsen. Jag har aldrig innan vågat tro att jag kommer klara av att gå ner 70 kg som det var från allra första början men nu känner jag lite att om jag klarat 30 kg (!!!) så kommer jag lätt klara 40 kg till. Och därför fokuserar jag för mycket på det jag har kvar att gå ner istället för det jag faktiskt gått ner.. 32 kg!! Det är så jäkla bra jobbat av mig, varje svettdroppe, varje hungerskänsla, varje gråt, varje ångestattack, varje lyckorus, allt har varit värt detta pris jag får i form av hälsa. Jag måste börja fokusera på det istället för allt jag har kvar.. vet att det är viktigt att ha ett mål och jag ska försöka att inte tappa mitt första (stora) delmål, att komma ner till 99 kg. 21 kg kvar tills dess.. och om jag inte skulle klara det så får jag inte gå ner mig i det. Och om inte min hälsoanalys som jag ska göra 28/6 visar vad jag vill eller förväntar så får jag inte heller gå ner mig. Jag måste börja se alla små steg och förbättringar på ett bättre sätt. Och komma till ro i att inte jag kan vara på topp hela tiden och som min kära man säger, jag måste börja lyssna på min kropp och kämpa på utifrån det.

Jag var verkligen på väg att ge upp i onsdags, kände inte alls igen mig själv. Fick ett sms av Johan på förmiddagen och det var det som fick mig att gå till gymmet igår, väl där hade jag några fina samtal med fina tjejer. J hjälpte mig i sista delen av passet, utan henne hade det nog aldrig gått så bra igår men passet kändes grymt skönt och bra. Triceps känns idag kan jag säga =) Fick lite ny motivation från massa olika håll och idag känns livet lite lättare och skönare. Idag är en bra dag! Hittade denna kortlek med morgonpeppningar, den skulle jag vilja ha =) Så om någon vill göra mig glad kan man köpa dem här ;)

Min plan ser ut så att jag tänker göra hälsoanalysen och burnouten, sen tänker jag ta 3-4 dagar paus från träningen så att min kropp och hjärna får lite vila. Sen kör vi på igen =) Snart är det semester och då ska ska det njutas till fullo =) Dock aktiv vila i form av långa promenader och ev. något träningspass.

Suckar högt.. snälla någon, hjälp mig hur jag blir av med dem?? Klarar inte detta mycket längre till.

Idag kämpade jag på men någonstans så blev jag så besviken på mig själv för att det inte gick som jag förväntat och då gav jag upp, gång på gång på gång. Inte alls min stil men idag var det så det gick till, tom min pt sa att det inte var likt mig. Fick inget kraft i slagen, ingen styrka i armhävningarna.. vart gömde sig det finska j**la sisuet när man behövde det?

Känns som om ifall jag sänker mina krav så ger jag upp min vision och mitt mål. Och det vill jag ju verkligen inte göra!!

Grät bitvis på passet idag och jag hoppas jag dolde det väl, inte pga smärta utan för att jag såg ner så mycket på mig själv pga de höga kraven. Vill inte vara en sån person..

Det enda bra jag gjorde idag på passet var att gå en runda utfall utan att stanna en enda gång. Allt annat var försämringar på.. =(

Motvalls kärring lämnade över stafettpinnen till sina läsare att egoboosta och det tänkte jag att jag skulle försöka mig på =)

Fem Fina går ut på att jag ska skriva fem saker om mitt yttre som jag är nöjd med för att stärka mitt självförtroende =)

1. ögonen, älskar färgen på mina ögon när jag är på gott humör.. de skiftar färg utifrån vilket humör jag är på. Men finast är dem när jag är på gott humör, då är de grön/blå =)

2. handlederna som trätt fram =) smala och snygga!

3. händerna, de har blivit kvinnliga och smidigare =)

4. övre ryggpartiet är jag riktigt nöjd med sedan jag började träna styrketräning =)

5. brösten har jag alltid varit nöjd med, visst kunde dem varit lite mer fasta men vafan man kan inte få allt ;)

Idag gick jag upp och började göra mig iordning för jobb men min jävla IBS hade annat i åtankte för min dag så fick snällt stanna hemma. Gick och la mig igen, sov varvat med toabesök. Hatar såna här dagar, är så energilös så det inte är sant. IBS står för irritable bowel syndrome, efter att ha gjort både rektoscopi, coloscopi och svälja-kamera-röntgen så fick jag diagnosen IBS. Egentligen skulle jag göra en gastroscopi också men min gamla läkare slutade och den nya verkade kunna sätta diagnos ändå. Dock hade jag nästan ställt den diagnosen själv sedan många år tillbaka, har väldiga problem och smärtor i min mage till och från.. har sällan normal avföring och det är typiskt för IBS. Har dock inte lika mycket besvär sedan jag började träna regelbundet, så den där träningen gör mycket med kroppen. Fast besvären är alltid där mer eller mindre uttalade. Man måste alltid veta vart det finns en toalett och det är väldigt begränsande.

Orkade inte stå emot viljan att ställa mig på vågen och jag blev väldigt glad över resultatet men samtidigt arg att jag inte orkade stå emot. Vill inte att vågen ska ha den kontrollen över mig som den haft innan. Får ofta kommentarer om varför jag inte vågar väga mig osv. Det är egentligen inte pga resultatet utan pga att jag haft en vågmissbruk, skulle man väl kunna kalla det. Väger jag mig ofta så ställer jag mig ofta på den både morgon och kväll. I början så förde jag dagbok på hg osv från dag till dag osv. Väldigt skruvat beteende kring vågen, allt handlade om vågen. Min man har varit en väldigt stöttepelar i detta med vågen och många ggr hjälpt mig igen när jag varit på väg att ställa mig på vågen. Känns skönt att ha någon så nära som verkligen hjälper en när man är på väg att falla tillbaka. Men när han inte är hemma som idag på morgonen, då orkar jag inte riktigt kämpa emot och ställer mig där. Tyvärr! Resultatet idag blev -1,1 kg sen i fredags =) Så det är nöjd med! Men jag ska straffa mig själv med att jag inte ska få väga mig fram till hälsoanalysen om två veckor =)

Glöm inte fråga saker och ting som ni är nyfikna på så kanske det blir ett inlägg om det, behöver lite tips på vad jag ska skriva i inläggen.

Men idag har jag boxat mot K igen, älskar boxningen men min handled lider av den. Måste börja fokusera mer på att stabilisera den när jag slår så att jag inte pajar den igen. Det var lite nytt i passet idag och det tycker jag är bra för då ser man fram emot nästa pass för att se vad som kommer då. Bra upplägg!
Idag skulle vi göra burpees och det är en väldigt bra övning om än väldigt jobbig. Gjorde ungefär sammanlagt 40-45 st fördelat på tre olika omgångar, som flest 21 st efter varandra =) Om ni inte vet vad det är så lägger jag till en film med hur ni gör burpees. Utmanar er alla att göra lika många som jag gjorde efter varandra ;) Ni vinner bara äran och er hälsa ♥

Ska ev. få köpa några andra sorters proteinpulver och testa, dels ett som tydligen också ska vara helt laktosfritt och ett som är nästan helt laktosfritt. Men väntar på besked om jag ska få det rabatterat eller ej. Fast jag vill ju testa det ändå =) Dessa två varianterna fanns i en hel del fler smaker än den jag köpte.

Kommer ju gå åt en hel del pulver, för jag ska dricka en på morgonen och direkt efter träningen. Sen fick jag som alternativ att dricka proteinshakes till mina två mellanmål också. Därför vill jag ju ha lite valmöjligheter i smaken annars kommer jag tröttna på en smak i taget.

Ni som dricker proteinshakes, vilka dricker ni och hur ofta? =)

Vet att många därute är negativa till detta med pulver men jag ska tillägga att jag byter inte ut några mål utan använder bara detta som ett komplement till min övriga kost.

Förresten, kära bloggvänner.. min pt Johan har lite gratis pt-konsultation hos sig i sin blogg just nu.. passa på att fråga om det är något ni undrar över =) Klicka här för att komma dit =) Läs gärna i hans blogg, det finns väldigt mycket bra som fått mig att tänka till flera gånger.

Mår lite bättre efter mitt kräkinlägg tidigare idag =) ibland behöver man bara få ur sig allt!!

Men nu tänkte jag skriva om förebilder, vad är en förebild? Om man söker på Svenska akademins ordbok så står det att det är någon som är ett föredöme, någon man ser upp till och tar efter.

Jag har en del bloggvänner som jag inspireras av och som jag kan känna att jag ser upp till och som jag ofta tänker på när jag tränar. Är dem då mina förebilder? Ja kanske. Men en som jag ser som en stor förebild för mig är en gammal klasskompis till mig som lyckats gå ner 50 kg på egen maskin med bra mat och massa träning. Kom i kontakt med denna killkompis i samma veva som jag ville byta pt. Han var en av dem som försökte hjälpa mig att våga ta det där steget som jag till slut tog. När jag fick reda på att han lyckats gå ner 50 kg så insåg jag att det kan fasen jag också klara. Sedan dess har han varit min förebild, kan han så kan väl jag? När jag säger det till honom så säger han bara "Äsch du ska inte se mig som någon förebild, jag dricker rödvin och äter pizza". Man måste väl leva oxå även om man är en förebild. Även om han äter pizza och dricker rödvin så har han lyckats med något fantastiskt som få lyckas med på egen hand. Tack C!

Katta säger att jag är hennes förebild och att hon vill vara som mig. Det är en stor sak att vara känner jag, kan förstå hur C, som jag skrev om ovanför känner. Men det känns samtidigt som en stor ära att folk ser upp till och inspireras av det som jag kämpar med. Gör det ju för min egen skull men samtidigt som jag kämpar så hjälper jag tydligen massa andra människor utan att veta det. Vilken grej egentligen, K har suttit och hjälpt mig förstå att det verkligen är så hela kvällen. Och jag börjar väl inse att jag måste ta åt mig av alla komplimanger jag får från alla och bara sträcka på mig. K inspirerar mig att orka kämpa vidare, så det blir en liten cirkel av det. Är så glad att jag och K fått en sån bra relation som vi fått. Handen på hjärtat och det har jag berättat för K, trodde aldrig detta skulle bli såhär. Behöver inte skriva i bloggen varför, det räcker att jag och hon vet om det. Men tillbaka till hennes boost till mig idag, har fått både en dikt och en teckning av henne ikväll =) Allt för att jag skulle förstå, så nu vågar jag aldrig säga mer att jag inte förstår.

Den mentala biten är så jäkla svår alltså.. det är nog det svåraste som finns med viktnedgång, och nu har det kommit ikapp mig.. är så j**la nedstämd att det inte finns ord för det. Egentligen är det bara struntsaker som påverkar mig men många bäckar små som dem säger. Det som påverkar mitt humör just nu är;

1. Mina höga krav på mig själv. Vet inte hur jag ska göra för att minska dessa kraven. Johan sa att jag måste bryta det tankemönstret såfort jag börjar tänka såna tankar. Ska verkligen försöka för när jag väl börjar tänka så spinner tankarna iväg snabbt och åt massa olika håll. Träningsmässiga krav, viktnedgångsmässiga, jobb, graviditet osv. Tips?

2. De onda knäna. Dem blir jag bara allmänt trött på. Dem gör mindre ont de dagar jag tränat, konstigt nog.

3. Att jag har svårt att ta till mig folks komplimanger. Var på en student igår och där träffade jag massa släktingar som jag inte träffat på länge. De slängde massor med komplimanger och sa hur impade de var osv. Det blir liksom för mycket ibland. En släkting sa tom att det fanns två människor i världen som han blev inspirerad och impad av och jag var en av dem pga vad jag gör och har åstadkommit. Visst det är jättekul att höra men som sagt, det kan bli för mycket. Sätt mig inte uppe på en pedistal, är bara en människa med motivation och kämparglöd som en gång för alla tagit tag i mitt ohälsosamma liv.

4. Negativt graviditetstest som jag gjorde i veckan. Nu låter detta som något man säger ofta, jag vet. Men denna gången kändes det verkligen annorlunda på många sätt. Samtidigt som jag blev glad för att jag ev. skulle vara gravid så var jag ledsen för att jag inte visste vad en graviditet skulle innebära för min viktnedgång och om jag skulle kunna slutföra Lifestyle. Trodde inte att jag skulle bli så jätteledsen av ett negativt test men det påverkade mig mer än jag kunde ana. Blev jätteledsen! Men jag tror på ödet, det finns en anledning till att vi inte blir gravida just nu. Eller?

5. Har sån ångest inför nästa hälsoanalys på snart två veckor, tänk om jag inte får se de resultat jag önskar? Vet egentligen inte vad jag förväntar mig men jag hoppas ju att fettprocenten gått under 45 iaf.. Blä! Så här mådde jag sist oxå fast det var ju av andra anledningar. När jag gjorde min allra första hälsoanalys så satte ju min dåvarande pt mina mål, på den tiden visste jag ju inte vad som var rimliga mål. Dessa mål var ganska tokiga inser jag nu, men tyvärr så sitter de där målen fast i bakhuvudet fast jag inte vill ha dem där. För jag och Johan har inte satt några mål alls.. förutom de jag har själv. Känns ganska skönt ändå =) Men det är ju det där med de höga kraven igen ;)

Nog med kräkandet, ska försöka fortsätta med mina positiva avslut på trista inlägg.. och denna gången är det svårt att säga om det är positivt eller negativt, beror på vem man frågar ;) haha men igår så kunde jag inte stå emot vågen.. ställde mig på den och den visade -0,7 kg =)

och så bjuder jag på en rolig strip som var med i Smålänningen imorse =)

Som jag skrev i bloggen i förrgår så finns det många människor omkring mig som ger mig så himla mycket och jag försöker ge tillbaka på samma sätt. Vet inte om jag lyckas så bra men jag gör så gott jag kan =) Vad jag ville komma till var att jag möttes av lappen som ni ser bredvid idag på en bunte träningsdagbokspapper som jag bett Johan om. Dem låg i receptionen med denna söta lapp på =) Kan man bli annat än glad?? Detta ger mig så mycket motivation att vilja fortsätta, tack Johan =)

Finns en tjej på gymmet som har blivit väldigt betydelsefull för mig. Känner att jag kan anförtro mig mycket åt henne utan att hon lägger några värderingar i det. Tror att när du läser detta, kommer du känna dig träffad ♥

Sitter och kämpar med att motstå viljan att väga mig imorgon bitti, ska försöka att bara väga mig varannan vecka. Men kommer bli jobbigt imorgon.. dessutom så är det ju inte vågen som gör att jag går ner i vikt ;) Försöker intala mig det, även om hela jag bara vill ställa mig på våghelvetet! Jag är ju en supermotionär och dem behöver väl inte väga sig? ;)

2663 minuter har jag tränat de senaste 30 dagarna, ganska bra tycker jag =) Både i april och maj kom jag upp i över 2500 tränade minuter. Det blir i snitt 1½ timme om dagen om man slår ut det på 30 dagar. Om man jämför med hur det var för några år sedan eller bara för ett år sedan tom.. när jag gick kanske en promenad på en månad!! Detta mår jag så mycket bättre av =) Vad levde jag för liv innan? Många säger att när dem fick barn så undrade dem hur livet såg ut innan barnet, så är det för mig nu med träningen =) haha

Idag mådde jag skit innan Burnout-passet men gjorde så jäkla bra ifrån mig. From idag är passen intenstivare med kortare tid både att jobba och vila.. fast det är jobbigt så att man emellanåt vill spy så är det så grymt roligt!! Älskar burnout och gruppen jag tränar med =) Vi peppar varandra hela tiden! Kommer sakna det när det är slut.. men det är ju 3½ vecka kvar =)

Känns som om detta kommer bli ett djupt inlägg men det bjuder jag på, är lite sentimental i dessa dagar och humöret går berg-och-dalbana. Går och väntar på lingonveckan!!

Som rubriken säger, är verkligen blod tjockare än vatten?

Jag har märkt i denna kamp jag genomgår att det inte alltid är så, att det snarare är tvärtom. Finns många släktingar, även väldigt nära sk familjemedlemmar som har svårt att stötta mig i någonting jag gör och framförallt i detta. Finns så många andra som stöttar mig 1000 ggr mer än min familj och mina släktingar gör. Känns ganska hemskt att inse men dem människorna är inte värda att lägga energin på. Men man blir ändå ledsen, dem ska ju ändå vara släkt? Känns som om många är rädda för vad jag sysslar med och inte riktigt vet hur de ska bemöta det.

Dock ligger det något i att vänner är familjen man väljer, älskar de vänner jag har omkring mig.. de som helt oväntat fått väldigt mycket plats i mitt hjärta genom min nya livsstil sedan många månader tillbaka. Finns många samtal och bemötanden som haft betydelse i mina val inför mitt nya liv, de flesta av dem vet antagligen inte vilken vikt det haft eller vilka konsekvenser det haft för mig. Inga ord, saker eller gester kan visa dem hur tacksam jag är för allt dessa människor ger mig! Är er evigt tacksamma, för jag vet att många av er läser detta och ta er till det jag skriver, snälla!! =)

De som stöttar mig i vått och torrt vet vilka dem är och jag älskar dem så innerligt! ♥

Idag var jag på box, var så jäkla roligt.. kom på en bit in i passet att jag glömt min astmamedicin och det gick superbra utan den. Börjar fundera på om min astma enbart är utlöst av allergi och övervikt. Men jag vågar inte sluta med mina mediciner. Ibland känns det som om jag behöver den liksom, jag vågar inte träna utan att ta den. Hmm.. Svårt det där.

Tillbaka till boxen jag var på.. den var så grymt rolig, fick vara med K i duo och jäklar vad vi gormade åt varandra. Svor, skrek och puschade på varandra. Tog oss igenom hela passet helt dyvåta av svett =) Lovely!!! Nostalgi att boxas, tänker på gymnasiet när vi tränade boxercise =) Jag och mina två goaste vänner på den tiden. Skulle vi kanske göra snart igen? ;)

Förstår inte vart styrketräningslusten tagit vägen, i torsdags var den där men idag är den borta igen. Blir tokig på den =) Den ska väl inte få bestämma? Eller? Det var därför jag körde box idag, jag lät styrketräningsolustan ta över ;)

För mig är nakenhet numera ganska naturligt, innan hade jag väldigt svårt med nakna människor.. både mig själv och andra men det har blivit lättare med det. Är väl en blandning av många olika faktorer men framförallt offentliga duschar och min viktnedgång. Nu kan jag gå utan handduk från skåpet till duschen på gymmet utan några som helst problem. Jag vet att jag har valkar och massa zebraränder som jag kommer få leva med, varför skämmas för dem? Alla vet ju om att dem finns där ändå, både ränderna och valkarna. Jag är ju kraftig och det är ju inte direkt någon nyhet att det finns valkar under kläderna. Därför jag använder åtsittande kläder som jag trivs i, det ska inte sitta för åt så att det ser dumt ut men gör inget om det sitter åt lite =) Detta med nakenhet och att visa mer hud är kanske en anledning till att jag också vågar mig på ett par shorts iår? =) Meen har fortfarande svårt att gå med en bikini bara på stranden, känner mig olustig och det är en onödig känsla. Därför kör jag bikini och ett badlinne =) Så kan man ta av sig linnet om man vill sola lite.

Hur ser ni på andras och er nakenhet?

Ni har ju fått se mina jeansbeklädda spiror när jag kom i de berömda jeansen i våras, nu bjuder jag på en sommarbild i mina nya shorts och linne =) Ser konstigt ut men jag sitter och tar fotot =)

Lördagen började med promenad till gymmet, kom iväg sent hemifrån fast jag gick upp i tid. Men jag kom fram i tid, supersvettig men ändå.. skulle ju ändå burnouta, och då dryper det svett av en. Förstår inte varför jag har så himla svårt för att få till utfallen nu för tiden, Johan säger att jag gör dem bra men det känns inte bra. För höga krav på mig själv?

Blev utnämnd plankanproffset idag av burnout-gänget.. stod längst idag oxå.. är väl tredje gången nu.. jag är jävligt grym på plankan, det är bara att inse =) hehe

I eftermiddag så ser jag när jag går in på Johans blogg att han skrivit om mig och min viktnedgång, känns jätteskoj att det uppmärksammas på det sättet =) Här kan ni läsa inlägget hos honom om ni vill =)

Jag älskar mitt liv, min man, mina vänner, min familj och mitt gym med allt och alla det innebär =) Livet är underbart, är så lycklig =) Är på väg på rätt håll i livet känns det som =)

Ställde mig på vågen imorse fast jag inte tänkt att göra det förrän nästa vecka och möttes av ett underbart resultat, -1 kg.. och vet ni vad det betyder? :D att jag totalt numera gått ner -30 kg.. det är ju lika mycket som en liten människa =) Har så himla svårt att se alla kilona framför mig och ännu mindre förstå och se vart de satt innan på min kropp.. omöjligt! Vill ni hjälpa mig att måla upp alla 30 kg för mig så är ni välkomna med det ;) Ska låna en kompis barn som väger 27 kg och bära runt på henne en stund, antar att jag inte kommer orka särskilt länge.. så hur pallade jag bära på alla kilon innan är ju frågan. Konstigt nog hade jag inte ondare i rygg och knän på den tiden, tur jag tog tag i detta innan det var för sent. Är numera under 40 i BMI =) jippi!!! Har gått från 49,6 till 39,8 =)

Dagen bestod av många belöningar för att fira =) Dem kommer här nedan i bilder =)

Kost-snacket kändes bra, men det var lite tokigheter.. äter lite för ofta och fel kolhydrater.. så det ska jag ändra på.. ska även köpa protein-pulver att komplementera min kost med. Finns tydligen en laktosfri variant som jag ska leta efter =) Fick lite olika mellanmålsalternativ och det behöver jag.. känns som om det mest är där jag har problemet som jag ser det själv. Fastnar lätt i det målet. Något som jag kommer ha svårt för är att äta mer kolhydrater på lunchen, det är ju så äckligt med bla pasta =P hälften pasta.. isch!! Får bli en hel del ris, quinoa osv.. lite bättre än pasta iaf =) Även om jag börjar få avsmak för det oxå..

Ska bjuda på en av mina absoluta favoritlåtar av ett underbart band som avslutning =) Hittade bara live-versioner så ni får gå fram lite i klippet om ni inte vill höra på hans goa göteborgska =) Njut av denna underbara låt ♥

Ikväll kl 18 ska jag på spinning med burnout-gänget, vår pt som är instruktör.. ska bli spännande att se hur han byggt upp sitt pass =) Jag är ganska kräsen när det gäller spinningpass har jag insett.. ogillar vissa passuppbyggnader.. vissa har lite väl mesiga pass ;) jag vill ha lite utmaning! Hoppas få det ikväll =)


Tack för alla fina kommentarer jag fick efter gårdagens piss-inlägg.. mår lite bättre idag, förstår inte vart min kämparglöd försvann under passet.. var bara så himla arg på mig själv!

Idag är jag så jäkla besviken på mig själv, förstår inte vad som hände idag på Burnouten. Var så taggad innan passet, satt och snackade med D och K innan passet och vi skrattade gott åt diverse saker. Kände mig taggad när jag gick in i salen också men när jag började med axelpress så hittade jag inga krafter alls. Blev så besviken på mig själv!! Vet inte hur många arga samtal jag hade med mig själv i mitt huvud idag under passet, många många svordomar kan jag säga. Sedan när vi skulle göra mitsövningarna så var jag mot D och han kastade runt mig som en vante. Hittade inga krafter alls att stå emot, helt galet! Besviken, besviken, besviken.. det är vad jag är idag! Kan ju så mycket mer än vad jag presterade idag!!

K skällde ut mig när jag sa att jag var ledsen på mig själv, ville nästan börja gråta så besviken jag var. Hon stod och berättade vilken inspiration jag är, hur bra jag var osv. Men jag kan inte förstå =( Försöker men det går bara inte.. vad är det med mig? =(