Om jag kommer sluta blogga?
Jag fick en väldigt bra fråga av en bloggläsare, om jag kommer sluta blogga när jag nått mina mål?
En bra fråga som jag faktiskt tänkte göra ett eget blogginlägg om för att jag tycker den är viktig och det är något jag tänkt mycket på. Viktkamp, alltså bloggen har blivit en identitet för mig. Och nej, jag kommer inte sluta blogga. Min viktkamp är ett matberoende som kommer finnas i hela mitt liv, jag kommer alltid behöva kämpa så min kamp slutar inte för att jag når mina mål. Dock hoppas jag ju på att få ett gryn och då kommer den titeln att ändras men viktkamp som blogg kommer förhoppningsvis leva vidare länge framöver.
Jag har absolut inga visioner om att bli en storbloggare, visst vill jag nå ut till så många som möjligt och inspirera till livsstilsförändringar men jag har vissa saker som jag gärna vill uträtta i mitt liv och då kommer kanske inte den tiden att finnas. Men vem vet jag kanske börjar använda den i andra syften =)
Jätteroligt att få såna här frågor, jag älskar folk som vågar bjuda upp till diskussion. Det gillas =)
En bra fråga som jag faktiskt tänkte göra ett eget blogginlägg om för att jag tycker den är viktig och det är något jag tänkt mycket på. Viktkamp, alltså bloggen har blivit en identitet för mig. Och nej, jag kommer inte sluta blogga. Min viktkamp är ett matberoende som kommer finnas i hela mitt liv, jag kommer alltid behöva kämpa så min kamp slutar inte för att jag når mina mål. Dock hoppas jag ju på att få ett gryn och då kommer den titeln att ändras men viktkamp som blogg kommer förhoppningsvis leva vidare länge framöver.
Jag har absolut inga visioner om att bli en storbloggare, visst vill jag nå ut till så många som möjligt och inspirera till livsstilsförändringar men jag har vissa saker som jag gärna vill uträtta i mitt liv och då kommer kanske inte den tiden att finnas. Men vem vet jag kanske börjar använda den i andra syften =)
Jätteroligt att få såna här frågor, jag älskar folk som vågar bjuda upp till diskussion. Det gillas =)
Tre veckors uppehåll
Idag smäller det efter tre veckors ofrivillig träningsvila, det är med blandade känslor. Fast mest känns det bra såklart, men är lite rädd för hur mycket jag tappat. Känns i kroppen att jag inte tränat på ett tag, ryggen gör ont, jag är konstant trött, sämre hållning osv. Det ska bli så skönt att lyfta vikter och svettas!
Jag vill tillbaka till min gamla form och jag ska klara det! Det är jag som bestämmer över mitt liv och inte min dåliga disciplin som funnits kostmässigt senaste tiden. Ge mig all pepp ni kan uppbringa, här, på fb eller face-to-face, jag behöver det mer nu än någonsin :) att be om hjälp är svårt för mig när det gäller såna här saker, det vet ni som läst min blogg en längre tid. Skrev ett liknande inlägg i höstas oxå!
Vill lyckas med detta denna gången, har misslyckats med min viktnedgång så många ggr men denna gången ska jag lyckas! Tänker inte svika mig själv genom att ge upp nu! Skriver jag det här så har jag ju er att bevisa för att jag menar det ;)
Har insett att pepp till mig är att vara lite barsk, bestämd. Såklart tycker jag om när jag får sk myspepp som att jag kommer klara det osv, det är guld värt! Men det som ger mig lite jävlar anamma är när jag får slängt i ansiktet; "är du nöjd med din vikt? Inte? Men få måste du skärpa dig NU". Knäpp?! Javisst! :)
Tack!
Tips på en lyckad viktnedgång - en gästbloggare
Här kommer årets första utlovade gästblogginlägg ska publiceras, detta av min personliga tränare Johan. Hoppas ni ska ha nytta av hans inlägg =) Utan honom hade jag inte varit där jag är idag, så jag har honom att tacka för mycket. Enjoy =)
"Sen i vintras har Viktkamp bjudit in mig för ett gästblogga på hennes blogg. Klart jag tackade ja, men sa att jag behövde tidspress för att bli klar. Tyvärr lyckades jag inte hitta tid, men nu efter otaliga påminnelser från Viktkamp är jag äntligen klar med mitt inlägg som jag hoppas skall hjälpa er. Här kommer mina tips för en lyckad viktnedgång:
I Tyskland har de ett talesätt som lyder på följande sätt. Till frukost äter du som en kung, lunch som en drottning och kvällsmat som en prinsessa. Med detta menar dem att storleksfördelningen på måltiderna bör vara som störst när vi är som aktivast. Även om du tränar på kvällen och har ett stillasittande arbete är detta något du bör ta till dig. En timmes styrketräning är inte så energikrävande även om vi blir trötta. Din frukost skall ge dig energi som räcker länge, lunchen fylla på så du klarar resten av dagen och kvällsmaten skall bara lyckas ta dig till sängen.
Det finns flera aspekter att ta i betänkade när det gäller kosten. Det första är energi in och energi ut. D.v.s. Maten är energi in och din basala ämnesomsättning som avgörs av din kroppstyp, ålder och kön samt dina dagliga aktiviteter är energi ut.
Dina basala ännesomsättning kan du teoretiskt räkna ut på t.ex. Caloriesperhour.com eller ta reda på genom olika mätningar som med en BIA-våg. Din basala ämnesomsättning är vad din kropp kräver i energi för att hålla dig vid liv, organens arbete, hjärnans aktivitet osv.
För att räkna ut din totala energiförbrukning per dag lägger du till vad man kallar aktivitetsfaktorer till din basala ännesomsättning. Multiplicera din basala ämnesomsättning med 1.2 om du inte tränar och har ett stillasittande arbete, 1.375 om du tränar 1-3 dagar moderat träning i veckan. 1,55 om du tränar 3-5 dagar i veckan moderat till intensiv träning, 1.75-1.9 om du tränar 5-7 dagar i veckan på en intensiv nivå och har ett fysiskt arbete. Säg att ditt BMR(basala ämnesomsättningen) är 1800kcal och att du tränar 3-5 dag/v. Formeln för uträkningen blir då: 1,2x1800=2160kcal. För att varken gå ner i vikt eller gå upp i vikt bör denna personen som tränar 3-5d/v äta 2160kcal per dag.
Fördela din mat efter dina viktmål. Skall du gå ner o vikt uteslut onödiga kalorier som pasta, ris, bulgur osv. Välj istället hög kvalitativa kolhydrater som morötter, palsternacka osv, dessa mättar längre pågrund av sitt höga fiberinnehåll. Men var försiktig med mängden då grönsaker som lever under jorden innehållet större mängder av kolhydrater än grönsaker som lever ovan jord. Dra inte ner på maten merän 500-750kcal per dag under din energiförbrukning. Detta gör att du sparar muskelmassa, behåller energi för att kunna träna intensivt. För personen i exempelet ovan som tränade 3-5d/v betyder det att denne bör äta 1660kcal per dag för att gå ner i vikt (2160-500=1660 kcal).
Håll dig till en diet, hoppa inte runt i jakten på det snabbaste sättet att gå ner i vikt. Det är vad man kallar jojobantning. Nästan alla dieter har en fas i början där du kommer rasa i vikt, du kan enkelt gå ner 3-5kg på första veckan i en diet. Detta brukar bero på att de flesta dieter utesluter kolhydrater i form av pasta, ris, böd etc i början av dieten. Detta kommer att göra att du förlorar mycket vätska från din kropp då kolhydrater binder vätska till sig. Inför tävlingar jag gjorde i submissionwrestling uteslöt jag bara kolhydrater dagarna innan för att nå min målvikt, detta var ren vätskeförlust som jag gick upp snabbt igen. Det är fullt möjligt att gå upp 1-3kg på en vecka, men då är det pågrund av vätskeansamlingar.
Ät gott om proteiner och lagom med fett. Under årtionen som gått har diverse dieter kommit och gått. Vissa utesluter det ena eller det näringsämnet men tillåt dig att äta av allt, även pasta och ris, men välj rätt tillfälle och rätt mängder. Välj rätt fett! Man har talat om att mättat fett är dåligt för oss men det finns olika sorters mättat fett, kortkedjade, långkedjade och medelkedjade, alla påverkar de vår kropp olika.
Ät ofta och var som Skalman. Ät vid regelbundna tider. Detta tycker din fettförbränning om. När du är låg på energi är din fettförbränning också låg, håll den uppe med att tillgodose din kropp med ett jämnt blodsocker, detta innebär inte att du behöver äta komhydrater, protein stabiliserar ditt blodsocker.
Var strikt! Du uppnår inga viktmål med att slarva eller unna dig allt för ofta. Du kommer att vara hungrig, sugen på saker och känna dig låg på energi ibland. Det krävs mycket målmedvetenhet och kämparanda för att nå upp till sina mål, men jag lovar dig när du når målet har resan varit värd varje upp och nedgång.
Din viktnedgång kommer inte vara spikrak. Ibland kommer du rasa i vikt ibland står du stilla trots att du kämpar som aldrig förr. Dessutom när du är som närmast ditt mål och väger som minst kommer det att vara som jobbigast och svårast att förlora de där sista kilona eller det sista underhudsfettet.
Sabotörer! I allas omgivning finns sabotörer. De är dem som är rädda för sin förvandling. De som vill ha kvar dig i din gamla livsstil. Förklara för dem varför du vill få en bättre hälsa. Förklara att övervikten du bär på inte gör dig sjuk just nu men kanske om några år sitter Ni där med typ 2 diabetes eller nån hjärt-kärlsjukdom. Förklara också att ditt hjärta är som ett batteri, desstu sämre form du är i desstu mer går det åt av det. Med bra kondition slår ditt hjärta färre slag, vilket gör att det räcker lite längre.
Även om du tränar och äter rätt kan du dö i någon av våra välfärdssjukdomar. Men då är det dina gener som styr och inte din livsstil. Då har du gjort allt för att må så bra du kan och förebygga det. Bara det borde göra så du kan lägga dig med ett gott samvete varje kväll.
Träna så mycket du kan och orkar, men ta ledig från träningen när det är befogat. Hitta inte på egna ursäkter, men det är fullt okej att ta ledigt från träningen t.ex. under flytt, intensiva arbetsperioder etc. Men glöm
Inte att träning är avstressande och kan vara din egen stund i vardagen om du har barn och familj. Ibland krävs det planering. Om du känner att du missar att träffa dina vänner, gå på ett träningspass tillsammans, gör det till en rolig grej. Ni behöver inte prestera till max, det är okej att skratta, skoja och ha roligt på gymmet. Basta och fika efter, gör det till er SPA-dag. Testa nya saker! Lägg inte så stort allvar vid träning och motion, gör det istället till en socialsamvaro. Istället för att sitta inne och prata, ta en prommenad, cykla och utforska andra delar av din stad. Vardagsmotion är det bästa sättet för dig som är överviktig att gå ner i vikt. Din fettförbränning är som bäst på lägre pulsnivåer än om vi jämnför med en vältränad person som behöver jobba på en högre ansträngningsgrad.
Det finns en mängd olika tillskott som kommer ge dig bättre och sämre resultat. Tror du på det tillskottet du valt kör på det. Bara det kan ge dig motivation att hålla fast vid din diet eller din träning, det är bara vinst. Sen att reklammakarna och tillverkarna lovar mer än de kan hålla kan kvitta om du vinner något på dina utlagda slantar.
Tro på dig själv, människor runt dig kommer inte bli arga eller sura för du inte äter den där kakan eller tränar ett extra pass. Blir de det så har du en bra anledning att bli arg tillbaka, istället för att bli arg varje gång ditt blodsocker åker bergochdalbana eller du ser dig själv i spegel och inte är nöjd med det du ser. Du har rätt att må bäst i värden. Det innebär inte att du kommer tro du är bättre än någon annan, men du kommer förmodligen må bättre än någonsin tidigare.
Jag hoppas du lärt dig något nytt eller förstått saker du tidigare inte lyckats ta till dig med detta inlägget. Tack E för möjligheten till att sprida kunskapen till lyckad viktnedgång!"
"Sen i vintras har Viktkamp bjudit in mig för ett gästblogga på hennes blogg. Klart jag tackade ja, men sa att jag behövde tidspress för att bli klar. Tyvärr lyckades jag inte hitta tid, men nu efter otaliga påminnelser från Viktkamp är jag äntligen klar med mitt inlägg som jag hoppas skall hjälpa er. Här kommer mina tips för en lyckad viktnedgång:
I Tyskland har de ett talesätt som lyder på följande sätt. Till frukost äter du som en kung, lunch som en drottning och kvällsmat som en prinsessa. Med detta menar dem att storleksfördelningen på måltiderna bör vara som störst när vi är som aktivast. Även om du tränar på kvällen och har ett stillasittande arbete är detta något du bör ta till dig. En timmes styrketräning är inte så energikrävande även om vi blir trötta. Din frukost skall ge dig energi som räcker länge, lunchen fylla på så du klarar resten av dagen och kvällsmaten skall bara lyckas ta dig till sängen.
Det finns flera aspekter att ta i betänkade när det gäller kosten. Det första är energi in och energi ut. D.v.s. Maten är energi in och din basala ämnesomsättning som avgörs av din kroppstyp, ålder och kön samt dina dagliga aktiviteter är energi ut.
Dina basala ännesomsättning kan du teoretiskt räkna ut på t.ex. Caloriesperhour.com eller ta reda på genom olika mätningar som med en BIA-våg. Din basala ämnesomsättning är vad din kropp kräver i energi för att hålla dig vid liv, organens arbete, hjärnans aktivitet osv.
För att räkna ut din totala energiförbrukning per dag lägger du till vad man kallar aktivitetsfaktorer till din basala ännesomsättning. Multiplicera din basala ämnesomsättning med 1.2 om du inte tränar och har ett stillasittande arbete, 1.375 om du tränar 1-3 dagar moderat träning i veckan. 1,55 om du tränar 3-5 dagar i veckan moderat till intensiv träning, 1.75-1.9 om du tränar 5-7 dagar i veckan på en intensiv nivå och har ett fysiskt arbete. Säg att ditt BMR(basala ämnesomsättningen) är 1800kcal och att du tränar 3-5 dag/v. Formeln för uträkningen blir då: 1,2x1800=2160kcal. För att varken gå ner i vikt eller gå upp i vikt bör denna personen som tränar 3-5d/v äta 2160kcal per dag.
Fördela din mat efter dina viktmål. Skall du gå ner o vikt uteslut onödiga kalorier som pasta, ris, bulgur osv. Välj istället hög kvalitativa kolhydrater som morötter, palsternacka osv, dessa mättar längre pågrund av sitt höga fiberinnehåll. Men var försiktig med mängden då grönsaker som lever under jorden innehållet större mängder av kolhydrater än grönsaker som lever ovan jord. Dra inte ner på maten merän 500-750kcal per dag under din energiförbrukning. Detta gör att du sparar muskelmassa, behåller energi för att kunna träna intensivt. För personen i exempelet ovan som tränade 3-5d/v betyder det att denne bör äta 1660kcal per dag för att gå ner i vikt (2160-500=1660 kcal).
Håll dig till en diet, hoppa inte runt i jakten på det snabbaste sättet att gå ner i vikt. Det är vad man kallar jojobantning. Nästan alla dieter har en fas i början där du kommer rasa i vikt, du kan enkelt gå ner 3-5kg på första veckan i en diet. Detta brukar bero på att de flesta dieter utesluter kolhydrater i form av pasta, ris, böd etc i början av dieten. Detta kommer att göra att du förlorar mycket vätska från din kropp då kolhydrater binder vätska till sig. Inför tävlingar jag gjorde i submissionwrestling uteslöt jag bara kolhydrater dagarna innan för att nå min målvikt, detta var ren vätskeförlust som jag gick upp snabbt igen. Det är fullt möjligt att gå upp 1-3kg på en vecka, men då är det pågrund av vätskeansamlingar.
Ät gott om proteiner och lagom med fett. Under årtionen som gått har diverse dieter kommit och gått. Vissa utesluter det ena eller det näringsämnet men tillåt dig att äta av allt, även pasta och ris, men välj rätt tillfälle och rätt mängder. Välj rätt fett! Man har talat om att mättat fett är dåligt för oss men det finns olika sorters mättat fett, kortkedjade, långkedjade och medelkedjade, alla påverkar de vår kropp olika.
Ät ofta och var som Skalman. Ät vid regelbundna tider. Detta tycker din fettförbränning om. När du är låg på energi är din fettförbränning också låg, håll den uppe med att tillgodose din kropp med ett jämnt blodsocker, detta innebär inte att du behöver äta komhydrater, protein stabiliserar ditt blodsocker.
Var strikt! Du uppnår inga viktmål med att slarva eller unna dig allt för ofta. Du kommer att vara hungrig, sugen på saker och känna dig låg på energi ibland. Det krävs mycket målmedvetenhet och kämparanda för att nå upp till sina mål, men jag lovar dig när du når målet har resan varit värd varje upp och nedgång.
Din viktnedgång kommer inte vara spikrak. Ibland kommer du rasa i vikt ibland står du stilla trots att du kämpar som aldrig förr. Dessutom när du är som närmast ditt mål och väger som minst kommer det att vara som jobbigast och svårast att förlora de där sista kilona eller det sista underhudsfettet.
Sabotörer! I allas omgivning finns sabotörer. De är dem som är rädda för sin förvandling. De som vill ha kvar dig i din gamla livsstil. Förklara för dem varför du vill få en bättre hälsa. Förklara att övervikten du bär på inte gör dig sjuk just nu men kanske om några år sitter Ni där med typ 2 diabetes eller nån hjärt-kärlsjukdom. Förklara också att ditt hjärta är som ett batteri, desstu sämre form du är i desstu mer går det åt av det. Med bra kondition slår ditt hjärta färre slag, vilket gör att det räcker lite längre.
Även om du tränar och äter rätt kan du dö i någon av våra välfärdssjukdomar. Men då är det dina gener som styr och inte din livsstil. Då har du gjort allt för att må så bra du kan och förebygga det. Bara det borde göra så du kan lägga dig med ett gott samvete varje kväll.
Träna så mycket du kan och orkar, men ta ledig från träningen när det är befogat. Hitta inte på egna ursäkter, men det är fullt okej att ta ledigt från träningen t.ex. under flytt, intensiva arbetsperioder etc. Men glöm
Inte att träning är avstressande och kan vara din egen stund i vardagen om du har barn och familj. Ibland krävs det planering. Om du känner att du missar att träffa dina vänner, gå på ett träningspass tillsammans, gör det till en rolig grej. Ni behöver inte prestera till max, det är okej att skratta, skoja och ha roligt på gymmet. Basta och fika efter, gör det till er SPA-dag. Testa nya saker! Lägg inte så stort allvar vid träning och motion, gör det istället till en socialsamvaro. Istället för att sitta inne och prata, ta en prommenad, cykla och utforska andra delar av din stad. Vardagsmotion är det bästa sättet för dig som är överviktig att gå ner i vikt. Din fettförbränning är som bäst på lägre pulsnivåer än om vi jämnför med en vältränad person som behöver jobba på en högre ansträngningsgrad.
Det finns en mängd olika tillskott som kommer ge dig bättre och sämre resultat. Tror du på det tillskottet du valt kör på det. Bara det kan ge dig motivation att hålla fast vid din diet eller din träning, det är bara vinst. Sen att reklammakarna och tillverkarna lovar mer än de kan hålla kan kvitta om du vinner något på dina utlagda slantar.
Tro på dig själv, människor runt dig kommer inte bli arga eller sura för du inte äter den där kakan eller tränar ett extra pass. Blir de det så har du en bra anledning att bli arg tillbaka, istället för att bli arg varje gång ditt blodsocker åker bergochdalbana eller du ser dig själv i spegel och inte är nöjd med det du ser. Du har rätt att må bäst i värden. Det innebär inte att du kommer tro du är bättre än någon annan, men du kommer förmodligen må bättre än någonsin tidigare.
Jag hoppas du lärt dig något nytt eller förstått saker du tidigare inte lyckats ta till dig med detta inlägget. Tack E för möjligheten till att sprida kunskapen till lyckad viktnedgång!"
Jag lyckades
Minus på vågen denna veckan oxå =) -1,4 kg.. vågen står numera på 106,7.. låter som en radiokanal ;) Haha
Så jäkla skoj alltså.. jag har insett att min vikt står still i 3 månader ungefär och sen börjar den röra på sig igen. Så det gäller att smida medans järnen är varma ;) hehe i denna takten kan jag nå iaf -50 kg till nyår iaf men tveksamt om jag klarar under 100 kg.. men som jag sagt innan, jag ska göra mitt bästa för att försöka klara det =)
Tror bestämt att det får bli mätning snart oxå =) Så jag får perspektiv på det oxå, fast egentligen behöver jag inte det =) Happy happy!
Vissa tycker att jag inte ska bli så jätteglad för då blir jag så ledsen sen när jag stannar igen.. men jag tänker vara glad och sen försöka ta en ny platå med lugn =)
Så jäkla skoj alltså.. jag har insett att min vikt står still i 3 månader ungefär och sen börjar den röra på sig igen. Så det gäller att smida medans järnen är varma ;) hehe i denna takten kan jag nå iaf -50 kg till nyår iaf men tveksamt om jag klarar under 100 kg.. men som jag sagt innan, jag ska göra mitt bästa för att försöka klara det =)
Tror bestämt att det får bli mätning snart oxå =) Så jag får perspektiv på det oxå, fast egentligen behöver jag inte det =) Happy happy!
Vissa tycker att jag inte ska bli så jätteglad för då blir jag så ledsen sen när jag stannar igen.. men jag tänker vara glad och sen försöka ta en ny platå med lugn =)
Nonchalanta anhöriga
Tittade på programmet Halvt ton tonåring som handlar om tonåringar som väger 200-300 kg. Det var bland annat en kille där som var 17 år som vägde 270 kg och han var tvungen att gå ner 15 kg för att få göra en GBP. Han skulle bara dricka flytande kost veckorna innan operationen och han ville äta godis. När han sa till läkaren att han ville äta godis och att han skulle det så satt mamman och asgarvade åt honom. Sånt blir jag riktigt provocerad av, när en ung människa får hjälp och så stöttar inte dem anhöriga i det. Mamman menade på att hon var tvungen att köpa hem godis, chips, läsk osv för att hans syskon var ju inte övervikta och skulle inte straffas för att han inte fick äta det. Vad är det för mentalitet?!
Sen var det en annan kille som vägde ännu mer än den 17-åriga killen och hans mamma passade upp på honom hela tiden så att han inte behövde röra sig. Mamman och sonen ljög för pappan att han varit ute och promenerat fast han inte varit det. Sonen låg bara i sängen och spelade Xbox och glodde på tv. Såna föräldrar borde bli straffade.
Men det är väl så att de anhöriga blir lika blinda inför övervikten som den som faktiskt är överviktig. Men när man inte kan komma upp ur sängen för att man är för tjock eller att man har andningsproblem bara av att ta sig fem meter så borde ju någon vakna. Fruktansvärt att det får gå så långt! Fast man kan aldrig få någon att förändra sitt liv om dem själva inte vill det, men när det blir ett medicinskt besvär borde man ju tvångsmässigt kunna göra något?! Eller?
Jag har haft tur med mina anhöriga, i det stora hela så har dem stöttat mig men visst har det köpts hem chips, godis osv emellanåt. Fast många har oxå hjälpt mig gång på gång med att gå ner i vikt. Skulle inte klarat mig utan dem ♥
Sen var det en annan kille som vägde ännu mer än den 17-åriga killen och hans mamma passade upp på honom hela tiden så att han inte behövde röra sig. Mamman och sonen ljög för pappan att han varit ute och promenerat fast han inte varit det. Sonen låg bara i sängen och spelade Xbox och glodde på tv. Såna föräldrar borde bli straffade.
Men det är väl så att de anhöriga blir lika blinda inför övervikten som den som faktiskt är överviktig. Men när man inte kan komma upp ur sängen för att man är för tjock eller att man har andningsproblem bara av att ta sig fem meter så borde ju någon vakna. Fruktansvärt att det får gå så långt! Fast man kan aldrig få någon att förändra sitt liv om dem själva inte vill det, men när det blir ett medicinskt besvär borde man ju tvångsmässigt kunna göra något?! Eller?
Jag har haft tur med mina anhöriga, i det stora hela så har dem stöttat mig men visst har det köpts hem chips, godis osv emellanåt. Fast många har oxå hjälpt mig gång på gång med att gå ner i vikt. Skulle inte klarat mig utan dem ♥
Hur är det möjligt?
Ställde mig på vågen igår morse och möttes av en viktnedgång på -2,4 kg.. jag nådde mitt femkilosmål och fick köpa en berlock igår =) -40,8 kg.. helt vansinnigt skönt =)
Idag "råkade" jag ställa mig på vågen igen och igen visade den -2,3 kg.. så nu har jag en viktminskning på sammanlagt -43,1 kg.. =)
Känns som om jag kan klara mitt lifestylemål ändå men jag ska inte hoppas eller längta efter det utan ta det som det kommer.. ska fokusera på det som jag faktiskt klarat av.. =)
Vågen visar nu 108,9 kg.. har nog inte vägt så lite sen jag gick i högstadiet.. =)
Känns som om jag kan klara mitt lifestylemål ändå men jag ska inte hoppas eller längta efter det utan ta det som det kommer.. ska fokusera på det som jag faktiskt klarat av.. =)
Vågen visar nu 108,9 kg.. har nog inte vägt så lite sen jag gick i högstadiet.. =)
ups and downs
Livet går väldigt upp och ner för mig just nu.. vill skriva blogg men varken hinner eller orkar. Borde göra det för min egen skull, går mycket och funderar på saker och ting.
Har väldigt mycket ångest inför min egen kropp för tillfället, är tom så att jag drar mig för att byta om i omklädningsrummet på gymmet. Så länge jag har kläder på mig så känner jag mig fin, attraktiv och vacker men så fort kläderna åker av så ryser jag av äckel.
Mitt självförtroende sitter i min nya kropp jag har i kläder!
Jag måste göra det jag ryser inför och byta om på gymmet, funderar på att börja duscha på gymmet igen för att mota bort alla hemska tankar.
Känns som om alla kollar på mig med samma äckel som jag känner. Men det är säkert inte så!
Har väldigt mycket ångest inför min egen kropp för tillfället, är tom så att jag drar mig för att byta om i omklädningsrummet på gymmet. Så länge jag har kläder på mig så känner jag mig fin, attraktiv och vacker men så fort kläderna åker av så ryser jag av äckel.
Mitt självförtroende sitter i min nya kropp jag har i kläder!
Jag måste göra det jag ryser inför och byta om på gymmet, funderar på att börja duscha på gymmet igen för att mota bort alla hemska tankar.
Känns som om alla kollar på mig med samma äckel som jag känner. Men det är säkert inte så!
Motiverad
Har blivit mer och mer motiverad, detta kan nog funka ändå. Det kommer bli slitigt fram till nyår men jag tror att jag kan klara det. Vikten har börjat röra sig igen och jag märker skillnad på nyköpta kläder. Det är så kul och motiverande. Alla peppande kommentarer och glada tillrop har även gjort sitt till det. Ni lät mig aldrig ge upp, vilket jag är tacksam för ♥
Imorse vägde jag mig, med lika stor fasa som alla andra gånger. Ställde mig på vågen, trodde inte på vad siffrorna visade, klev av och klev på igen.. jo men visst stämde det.. 113,6 kg.. jag är bara 1,6 kg från min berlock nu. Har nog aldrig längtat så mycket efter en berlock som nu. Det är nog för att dessa 5 kilona har tagit så himla lång tid pga platån. Sammanlagda minskade vikten är nu 38,4 kg.. det är verkligen en halv människa jag gått ner, känns fantastiskt härligt. Idag infann sig en ny känsla, att det är en häftig grej jag gjort. Inga konstgjorda grejer som pulverdieter och operationer, "bara" hårt kämpande med kost och träning. Fick en fråga för ett tag sedan vilket av de två sakerna som är jobbigast, vet inte om något egentligen är jobbigt.. det är motivationen som påverkar om jag är less på att laga mat och sköta den, likaså med träningen. Klart det är jobbigt men samtidigt väldigt kul och extremt givande.
Ni ska förresten snart bli belönade för att ni är mig trogna, det kommer dyka upp en tävling på bloggen när jag nått 20 000 besökare. Det är ca 500 personer till det målet =) Frågan är bara vad ni ska vinna, denna gången skulle jag vilja ge er något som är typiskt för min blogg. Så vad är typiskt min blogg enligt er?
Imorse vägde jag mig, med lika stor fasa som alla andra gånger. Ställde mig på vågen, trodde inte på vad siffrorna visade, klev av och klev på igen.. jo men visst stämde det.. 113,6 kg.. jag är bara 1,6 kg från min berlock nu. Har nog aldrig längtat så mycket efter en berlock som nu. Det är nog för att dessa 5 kilona har tagit så himla lång tid pga platån. Sammanlagda minskade vikten är nu 38,4 kg.. det är verkligen en halv människa jag gått ner, känns fantastiskt härligt. Idag infann sig en ny känsla, att det är en häftig grej jag gjort. Inga konstgjorda grejer som pulverdieter och operationer, "bara" hårt kämpande med kost och träning. Fick en fråga för ett tag sedan vilket av de två sakerna som är jobbigast, vet inte om något egentligen är jobbigt.. det är motivationen som påverkar om jag är less på att laga mat och sköta den, likaså med träningen. Klart det är jobbigt men samtidigt väldigt kul och extremt givande.
Ni ska förresten snart bli belönade för att ni är mig trogna, det kommer dyka upp en tävling på bloggen när jag nått 20 000 besökare. Det är ca 500 personer till det målet =) Frågan är bara vad ni ska vinna, denna gången skulle jag vilja ge er något som är typiskt för min blogg. Så vad är typiskt min blogg enligt er?
Helgen som varit
I fredags blev det utgång, hade en galet rolig och blöt kväll. Blev en hel del flytande kalorier men jag ångrar ingenting för jag hade så grymt skoj. Först skulle jag bestämma mig för om jag skulle gå eller ej med tanke på min häl, jag ÄLSKAR att dansa och har svårt att hålla mig ifrån det när jag är ute. Bestämde mig till slut för att gå och visst skulle jag dricka oxå, det fick bära eller brista inför lördagens pt-timme som var inbokad.
Vaknade tidigt och kunde inte sova längre, låg kvar i sängen fram till 12.30.. insåg att jag var tvungen att äta och dricka om jag skulle kunna träna kl 15.
När man kommer till gymmet så möts man av ett stort flin från min kära pt som undrade hur många kalorier jag drack kvällen innan. Mitt svar var "ganska många men det var värt det".
Jag behöver inte ha alkohol för att ha skoj och dricker inte alls varje gång jag är ute, dricker mer och mer sällan.
Min insikt blev iaf att jag inte alls tål lika mycket som förr!
PT-timmen bestod i nya splittade program uppdelade på tre. Igår var det mage, rygg och biceps som fick sig en genomkörare och det känns i magen och bicepsen idag kan jag säga. Helt underbart att ha träningsvärk, äntligen! Tydligen är det svårare att få träningsvärk ju mer vältränad man blir och man har kortare återhämtning. Det är både på ont och gott. Känner mig taggad inför dessa nya program =) Kände igen alla övningarna utom två-tre stycken.
Sist men absolut inte minst, jag är äntligen under 115 kg.. väger numera 114,8 kg. Känns underbart att det börjar röra på sig igen =) Minus 37,2 kg, berlocken närmar sig =)
Den roliga kvällen i fredags, nya träningsprogram och viktnedgången har gjort att min motivation stigit snabbt, känns det som iaf. Känner mig grymt taggad inför veckans träningspass och framförallt Training Day på Olympen i Lund på lördag, har du anmält dig? Du hinner fortfarande göra det, fram till den 29/9.. Här kan du läsa om den =)
Vaknade tidigt och kunde inte sova längre, låg kvar i sängen fram till 12.30.. insåg att jag var tvungen att äta och dricka om jag skulle kunna träna kl 15.
När man kommer till gymmet så möts man av ett stort flin från min kära pt som undrade hur många kalorier jag drack kvällen innan. Mitt svar var "ganska många men det var värt det".
Jag behöver inte ha alkohol för att ha skoj och dricker inte alls varje gång jag är ute, dricker mer och mer sällan.
Min insikt blev iaf att jag inte alls tål lika mycket som förr!
PT-timmen bestod i nya splittade program uppdelade på tre. Igår var det mage, rygg och biceps som fick sig en genomkörare och det känns i magen och bicepsen idag kan jag säga. Helt underbart att ha träningsvärk, äntligen! Tydligen är det svårare att få träningsvärk ju mer vältränad man blir och man har kortare återhämtning. Det är både på ont och gott. Känner mig taggad inför dessa nya program =) Kände igen alla övningarna utom två-tre stycken.
Sist men absolut inte minst, jag är äntligen under 115 kg.. väger numera 114,8 kg. Känns underbart att det börjar röra på sig igen =) Minus 37,2 kg, berlocken närmar sig =)
Den roliga kvällen i fredags, nya träningsprogram och viktnedgången har gjort att min motivation stigit snabbt, känns det som iaf. Känner mig grymt taggad inför veckans träningspass och framförallt Training Day på Olympen i Lund på lördag, har du anmält dig? Du hinner fortfarande göra det, fram till den 29/9.. Här kan du läsa om den =)
Bästa/sämsta
Fick frågan om vad som varit bäst och sämst med min viktnedgång och jag tänkte försöka bena i detta nu med risk för att det blir ett rörigt inlägg.
Börjar med det sämsta.
* Mina knän blivit ömma och onda av träningen. Försöker stretcha ut musklerna i benen i hopp om att då bukt med knäna. Jag har lärt mig vilka övningar som gör att mina knän protesterar och de övningarna gör jag inte. Vilket är synd för det är bla utfall som jag tycker ger mig massor.
* Detta har egentligen inget med själva viktnedgången att göra utan med träningsfrekvensen och det är att jag har mindre tid för nära och kära, framförallt märks det i relationen med min man.
* Det sämsta är egentligen att man måste få se döden i vitöga innan man tar tag i sitt liv. Tänk på att stoppa innan det får konsekvenser på era kroppar. Om ni ska lyssna på något jag skriver i min blogg så är det detta.
* Hjärnan försöker spela en spratt och hänger inte alltid med i svängarna.
Det bästa kan jag egentligen babbla på om i all oändlighet.
* Orkar mer.
* Är gladare.
* Vill göra mer med livet än jag ville förr. Helt plötsligt kan jag tänka mig att tex hoppa fallskärm och såna läskiga saker. Sånt skrämmer mig inte längre på samma sätt som förr.
* Jag har bättre levervärden.
* Min IBS mår bättre, får mindre skov och de håller inte i lika länge.
* Har fått lära känna människor som jag kanske har för livet och även om jag inte gör det så kommer de ha gjort/sagt saker som kommer påverka mig livet ut.
* Sen är det ju såna konkreta saker som att min puls och blodtryck sjunkit markant. Är livrädd att få hjärt och kärlsjukdomar. Sånt kan man ju påverka till skillnad från tex cancer.
* Kan handla kläder i alla affärer, behöver inte bara handla på B&B, XLNT och Generous som bara har mörka muggiga kläder ;)
Jag har fått ett helt nytt liv i och med min viktkamp. Ångrar inget med mitt liv men jag önskar att jag tagit tag i detta tidigare i livet. Men å andra sidan hade jag kanske inte då hamnat på mitt underbara gym Södervärn och lärt känna alla goa människor.
Ödet har någon plan för oss alla, och vägen dit är kanske inte alltid rosenröd och gjord av bomull men i slutändan tror jag ändå att allt ont för något gott med sig. Nu har jag flummat klart ;) Godnatt!
Börjar med det sämsta.
* Mina knän blivit ömma och onda av träningen. Försöker stretcha ut musklerna i benen i hopp om att då bukt med knäna. Jag har lärt mig vilka övningar som gör att mina knän protesterar och de övningarna gör jag inte. Vilket är synd för det är bla utfall som jag tycker ger mig massor.
* Detta har egentligen inget med själva viktnedgången att göra utan med träningsfrekvensen och det är att jag har mindre tid för nära och kära, framförallt märks det i relationen med min man.
* Det sämsta är egentligen att man måste få se döden i vitöga innan man tar tag i sitt liv. Tänk på att stoppa innan det får konsekvenser på era kroppar. Om ni ska lyssna på något jag skriver i min blogg så är det detta.
* Hjärnan försöker spela en spratt och hänger inte alltid med i svängarna.
Det bästa kan jag egentligen babbla på om i all oändlighet.
* Orkar mer.
* Är gladare.
* Vill göra mer med livet än jag ville förr. Helt plötsligt kan jag tänka mig att tex hoppa fallskärm och såna läskiga saker. Sånt skrämmer mig inte längre på samma sätt som förr.
* Jag har bättre levervärden.
* Min IBS mår bättre, får mindre skov och de håller inte i lika länge.
* Har fått lära känna människor som jag kanske har för livet och även om jag inte gör det så kommer de ha gjort/sagt saker som kommer påverka mig livet ut.
* Sen är det ju såna konkreta saker som att min puls och blodtryck sjunkit markant. Är livrädd att få hjärt och kärlsjukdomar. Sånt kan man ju påverka till skillnad från tex cancer.
* Kan handla kläder i alla affärer, behöver inte bara handla på B&B, XLNT och Generous som bara har mörka muggiga kläder ;)
Jag har fått ett helt nytt liv i och med min viktkamp. Ångrar inget med mitt liv men jag önskar att jag tagit tag i detta tidigare i livet. Men å andra sidan hade jag kanske inte då hamnat på mitt underbara gym Södervärn och lärt känna alla goa människor.
Ödet har någon plan för oss alla, och vägen dit är kanske inte alltid rosenröd och gjord av bomull men i slutändan tror jag ändå att allt ont för något gott med sig. Nu har jag flummat klart ;) Godnatt!
Svacka
Finns många anledningar till att jag är i denna svacka som jag måste kämpa mig ur. Jag behöver hjälp, det är nu jag behöver allt stöd jag kan få av er. Det är verkligen dagens sanning!! Har svårt att ta mig till gymmet, jag gör det oftast men maten sköter jag sådär. Pratade med Johan idag och det gav mig många tankar som vanligt. Han är en klok man fast han inte tror det ;)
Min största önskan utöver bebis är att komma under 100 kg till min sista hälsoanalys. Tveksam till om jag kommer klara det, jag måste hålla en snittviktnedgång på 0,9 kg i veckan from denna veckan i så fall. Hittills har jag haft en viktnedgång på 0,7 kg i veckan om man slår ut det. Johan tror absolut att jag kan klara det om jag stramar upp min kost och tränar så mycket som jag ska. Fan att man ska bry sig så mycket om enbart vikten. Jag borde ha satt ett annat lifestylemål!!
Finns en person i min närhet som satt ett högre viktmål än mig, klarar hon det ska väl jag klara det. Måste hitta mitt jävlaranamma igen! =) Alla tips mottages!!
Min största önskan utöver bebis är att komma under 100 kg till min sista hälsoanalys. Tveksam till om jag kommer klara det, jag måste hålla en snittviktnedgång på 0,9 kg i veckan from denna veckan i så fall. Hittills har jag haft en viktnedgång på 0,7 kg i veckan om man slår ut det. Johan tror absolut att jag kan klara det om jag stramar upp min kost och tränar så mycket som jag ska. Fan att man ska bry sig så mycket om enbart vikten. Jag borde ha satt ett annat lifestylemål!!
Finns en person i min närhet som satt ett högre viktmål än mig, klarar hon det ska väl jag klara det. Måste hitta mitt jävlaranamma igen! =) Alla tips mottages!!
Början av viktkampen
Har fått tre liknande frågor av znogge, Evelina och anneli. De löd;
* Vad var det avgörande som fick dig att börja din viktkamp?
* När startade du din viktnedgång? :)
* Hur kom det säg att du tog till undsikt att börja gå ner i vikt?
* Vad var det avgörande som fick dig att börja din viktkamp?
* När startade du din viktnedgång? :)
* Hur kom det säg att du tog till undsikt att börja gå ner i vikt?
Svar: Egentligen började min viktresa jan -06 men jag var antagligen inte helt redo att börja då. Eller jag gick ner lite och sen upp igen. Det vet ni som läst min blogg sedan länge. Men jag började ordentligt att kämpa för min vikt förra sommaren då jag skaffade ett gymkort som jag faktiskt använde. Vet inte hur många gymkort jag köpt och bara låtit dem ligga utan att använda dem. Men denna gången kändes det annorlunda, tror att många trodde att det skulle bli som alla de andra gångerna men jag kände i hela kroppen att det var annat nu. Så jag brukar räkna att jag började min största kamp juli -10.
Jag började min viktkamp dels för att jag insåg att jag var på en extremt ohälsosam vikt och fått följder av det. Ville inte ha fler sjukdomar. Men den största anledningen egentligen till att jag började min viktkamp är som min blogg heter "Min kamp för ett gryn". Jag och min man vill ha ett litet kärleksbarn.
Detta fick bli ett kort svar, ni som vill läsa det långa svaret kan läsa inlägget Beslutet här.
Här kommer jag..
..har haft en pissig dag på alla sätt, eller egentligen inte.. för jag har insett att jag har många människor omkring mig som bryr sig om mig precis som jag är och som aldrig skulle låta mig falla särskilt långt. Jag är verkligen tacksam för alla människor jag lärt känna via mitt gym. Ni är guld värda! Att jag sedan ovanpå det har en underbar man, go familj och ett gäng härliga kollegor gör att mitt liv känns nästintill perfekt. Jag måste försöka se det jag faktiskt har och inte det jag inte har, får inte sätta för höga krav på mig själv vilket jag lätt gör.
Insåg häromdagen att det var 18 veckor kvar till hälsoanalysen och 16 kg kvar att gå ner.. började gräva ner mig lite i det men jag ska inte låta min hjärna få bråka med mig. Mitt logiska jag säger att det inte gör någonting för även om jag inte klarar det så har jag lyckats så jäkla bra.
Är rädd att tappa kontrollen, men jag kommer lyckas! Jag har verktygen..
Ville peppa mig själv med att låta mig och er se skillnaden på min kropp. Är inte redo att gå ut med vem jag är men har klippt bort huvudet. Det skiljer 1 år och 10 månader mellan bilderna, blev inte jättebra när jag står på olika sätt men jag avskydde helkroppsbilder förr.
Insåg häromdagen att det var 18 veckor kvar till hälsoanalysen och 16 kg kvar att gå ner.. började gräva ner mig lite i det men jag ska inte låta min hjärna få bråka med mig. Mitt logiska jag säger att det inte gör någonting för även om jag inte klarar det så har jag lyckats så jäkla bra.
Är rädd att tappa kontrollen, men jag kommer lyckas! Jag har verktygen..
Ville peppa mig själv med att låta mig och er se skillnaden på min kropp. Är inte redo att gå ut med vem jag är men har klippt bort huvudet. Det skiljer 1 år och 10 månader mellan bilderna, blev inte jättebra när jag står på olika sätt men jag avskydde helkroppsbilder förr.
Semesteruppgång
Vägde mig idag, första gången på fyra veckor.. semestern bidrog med plus på vågen, dock inte så mycket som jag trott att det skulle bli.. enbart 4 hg och det är jag grymt nöjd med. Blev väldigt förvånad, trodde det skulle vara betydligt mera =)
4 hg är ju lätt att bli av med, dem är borta nästa vecka =) Hoppas jag iaf!
Gårdagens spinningpass var tufft och brände ordentligt i benen men jag känner ingenting idag. Är besviken! Imorgon är det spinning igen =)
Jag ser fram emot hösten, känner mig som ett barn på julafton inför den =) jag brukar avsky hösten annars!
4 hg är ju lätt att bli av med, dem är borta nästa vecka =) Hoppas jag iaf!
Gårdagens spinningpass var tufft och brände ordentligt i benen men jag känner ingenting idag. Är besviken! Imorgon är det spinning igen =)
Jag ser fram emot hösten, känner mig som ett barn på julafton inför den =) jag brukar avsky hösten annars!
Alltid överviktig
Fick en fråga från min goda bloggvän Västgötskan och en från Ailas, de var snarlika så därför väljer jag att svara på dem i ett inlägg. De löd såhär;
"Har du alltid varit överviktig och vet du VARFÖR? Beror det på något särskilt?" och "jag undrar hur det kom sig att din vikt bara ökade, ökade, ökade... utan att du satte stopp tidigare?"
Svar: De bägge var oroliga för att frågan var för känslig men jag tycker om när jag får frågor där jag får reflektera. Det är så himla nyttigt för mig att ni inte anar. Men åter till svaret.. Jag har väl egentligen alltid haft något kilo för mycket men när en väldigt nära släkting gick bort relativt hastigt när jag var 11 år så började jag tröstäta. Sedan fortsatte detta tillsammans med övriga pubertetsproblem som alla tonåringar går igenom, även mobbningen har ett finger med i spelet. Både jag och min familj mådde dåligt och blundade för viktuppgången hos mig. Kommer ihåg att skolsköterskan när jag var 13 år påpekade att jag var tvungen att börja tänka på vad jag åt, var hos någon dietist men varken jag eller familjen tog till oss det. Jag anklagar absolut ingen för att jag gått upp i vikt, det är jag själv som stoppat i mig men jag önskar att någon verkligen sagt till mig på skarpen att jag var tvungen att börja tänka på vad jag åt. Saker och ting hände hela tiden som gjorde att jag åt, när jag tänker tillbaka så inser jag hur mycket jag kunde äta och hur lite. Kunde gå en hel dag utan att jag åt någonting och sen åt jag hela kvällarna. Åren gick och vikten ökade först succesivt men sen började jag med p-piller när jag var 18 år pga att jag hade extrema blödningar, blödde konstant hela tiden året runt sedan fyra år tillbaka. Ingen inom sjukvården ville ta mig på allvar tills min kära mamma satte ner foten och ringde Kvinnokliniken. Där ville de äntligen hjälpa och äntligen sa någon att jag inte kunde ha det så som jag hade det. Kunde använda ett helt paket bindor på en dag när det var som värst och då räckte inte ens nattbindor. Man begränsades något oerhört av det!
P-pillrena gjorde att jag snabbt gick upp 10-15 kg.. och sedan kom det de obligatoriska sambokilona på det.. och helt "plötsligt" var jag uppe på 152 kg.
Jag och min gynekolog har insett nu i efterhand när jag började gå hos honom och fick "diagnosen" PCOS att jag antagligen hade PCOS redan som tonåring. Då har p-pillrena och PCOS triggat varandra till mitt enorma sötsug och aptit. Därför jag gick upp ca 30 kg på 2½ år. Men även om vi tror oss veta vad som är orsaken till min viktuppgång så gör det ju inte den ogjord.
Allt detta låter hemskt, många läser nog och tänker "Hur kunde hon låta det gå så långt?", "Hur kan man blunda för en så påtaglig viktuppgång?".. Jag var naiv och förträngde det trots att jag fick köpa större och större kläder.. istället för att göra något åt vikten så klagde jag över att det inte fanns snygga kläder för oss större. Det är verkligen ett sjukt beteende, det var det där med ätstörningar. Man blundar för det som faktiskt är där.
Att inte ge upp
Två bloggvänner gav ungefär samma fråga så därför får dem dela på ett inlägg ;) Pernilla och Anneli undrade;
- Vad har varit det mest avgörande under din viktresa för att du inte ska "falla tillbaka" eller ge upp? :)
- Vad gör du för hålla motivationen upp när det känns som allt bara kan dra åt skogen?
- Vad har varit det mest avgörande under din viktresa för att du inte ska "falla tillbaka" eller ge upp? :)
- Vad gör du för hålla motivationen upp när det känns som allt bara kan dra åt skogen?
Svar: Detta svaret är både jättelätt och samtidigt jättesvårt. Mitt självklara svar är ju att jag vill ha ett kärleksgryn tillsammans med min man. Men det känns samtidigt så oerhört långt borta att det ibland är svårt att hålla fast vid. Det främsta som gör att jag orkar fortsätta min resa är att jag mår så sjukt bra av att träna, endorfinkickarna är otroliga. Känner mig snyggare, smidigare och mår bättre psykiskt när jag tränar regelbundet. Vem kan emotstå dem känslorna? =)
Jag har äntligen börjat se resultaten själv när jag tittar i spegeln och det är en ofantlig lycka som infinner sig. Kan komma på mig själv att stå och kolla flera minuter, förr kollade jag bara för att jag var tvungen. Det vill jag inte slarva bort med att tappa motivationen. De nya kläderna i SMÅ storlekarna är oxå en bidragande effekt att hålla min motivation uppe.
Sedan har jag underbara människor i min närhet, familj, vänner, alla på gymmet osv som hjälper mig upp när de märker att jag är på väg ner i en svacka. Jag får inte en chans att komma ner där längre. Inser att jag är oerhört lyckligt lottad. Ibland när man känner att man har en pissig dag och inte alls orkar träna egentligen, så får man en kommentar, om att jag är duktig som tränar osv, eller att någon bara säger en mening till mig, tex att det är bara att bita ihop, så har jag vänt i humöret. Känner att jag svävar ut nu i mitt svar nu men jag låter som vanligt mina fingrar bara skriva av sig och så får det bli som det blir.
När man själv känner att man är på väg ner på fel håll så gäller det att hämta de där känslorna man tycker om, det är ju olika för alla. Men för mig är det endorfinkickarna, de mindre kläderna och orken jag funnit.
Foto eller ej?
Sitter här och tvistar med mina två samveten på mina axlar känns det som. Jag vill verkligen lägga upp före och efter bilder från nu eftersom det är nu jag insett skillnaden och vad jag fasiken har lyckats med. Denna insikt är en del av min resas utveckling och hör därför hemma i bloggen. Men samtidigt är jag rädd för att jag omedvetet ska sluta vara så personlig som jag är för att "fel" personer kan hitta mig lättare om det finns bild på mig. Fast dem kanske läser den redan för det är relativt lätt att veta vem jag är om jag känner mig men med en bild blir ju dem aningarna konkreta. Sedan som någon sa att folk kan ju komma med dumma kommentarer, fast dem kan jag nog relativt bra ta nu för tiden. För jag vet att jag är bra, att jag är stark osv.
Anledningen till att jag inte la upp någon bild från början var för att jag skämdes otroligt mycket för min höga vikt, det gör jag inte längre.
Bara mina tankar..
Anledningen till att jag inte la upp någon bild från början var för att jag skämdes otroligt mycket för min höga vikt, det gör jag inte längre.
Bara mina tankar..
Ätstörningar
Imorgon ska jag försöka träna, har inte kunnat mer än att gå den senaste veckan.. har varit förkyld som sjutton och dessutom varit på semester. Men har fått ihop över 1000 minuter promenad ändå och det är jag riktigt nöjd med på en vecka =)
Jag har ätit och druckit alldeles för gott, vågar inte ställa mig på vågen. Den skulle garanterat visa plus så därför undviker jag det, försöker komma igång med träningen lite lätt imorgon och sköta maten och tiderna bra igen.
Man får gå utanför ramarna ibland men bara man hittar tillbaka till rutinerna igen. Det är de som är det viktigaste, en livsstilsförändring är en livslång förändring. Som anorektiker och bulimiker har sin ätstörning har vi överviktiga också det. Folk ser sällan det på de sättet men det är ett matberoende och en ätstörning som är sååå lätt att falla tillbaka i om man inte passar sig. Till slut är man nere i träsket igen, och det är då man ska hämta upp sig själv och gå tillbaka till de rutiner man mår bra av. Fasta mattider, sund mat och motion.
Det var svårt för mig att inse att jag har en ätstörning och ett beroende. Men det var en skön insikt när jag kom på det. Men jag lider inte av det eller ser mig själv som ett offer utan att jag är lyckligt lottad att komma på det och har stöttande människor runt mig.
Egentligen så har alla som har problem med vikten samma tankar oavsett om man behöver gå upp i vikt eller gå ner i vikt. Det handlar om att fokusera på att må bra, hitta ett uppnåeligt mål och lägga upp delmål på vägen. Tänk på att hitta ert sätt att hantera vikten, känslorna och allt som ställs på sin spets i en livsstilsförändring. Hitta någon som är i samma sits som dig själv,kräk av er, diskutera allt mellan himmel och jord. Man måste lätta på sina känslor, det är upp och ner hela tiden. Vi har alla någon som svarar ärligt på frågor man har. Nätverket i en livsstilsförändring är viktigare än jag trodde!
Jag har ätit och druckit alldeles för gott, vågar inte ställa mig på vågen. Den skulle garanterat visa plus så därför undviker jag det, försöker komma igång med träningen lite lätt imorgon och sköta maten och tiderna bra igen.
Man får gå utanför ramarna ibland men bara man hittar tillbaka till rutinerna igen. Det är de som är det viktigaste, en livsstilsförändring är en livslång förändring. Som anorektiker och bulimiker har sin ätstörning har vi överviktiga också det. Folk ser sällan det på de sättet men det är ett matberoende och en ätstörning som är sååå lätt att falla tillbaka i om man inte passar sig. Till slut är man nere i träsket igen, och det är då man ska hämta upp sig själv och gå tillbaka till de rutiner man mår bra av. Fasta mattider, sund mat och motion.
Det var svårt för mig att inse att jag har en ätstörning och ett beroende. Men det var en skön insikt när jag kom på det. Men jag lider inte av det eller ser mig själv som ett offer utan att jag är lyckligt lottad att komma på det och har stöttande människor runt mig.
Egentligen så har alla som har problem med vikten samma tankar oavsett om man behöver gå upp i vikt eller gå ner i vikt. Det handlar om att fokusera på att må bra, hitta ett uppnåeligt mål och lägga upp delmål på vägen. Tänk på att hitta ert sätt att hantera vikten, känslorna och allt som ställs på sin spets i en livsstilsförändring. Hitta någon som är i samma sits som dig själv,kräk av er, diskutera allt mellan himmel och jord. Man måste lätta på sina känslor, det är upp och ner hela tiden. Vi har alla någon som svarar ärligt på frågor man har. Nätverket i en livsstilsförändring är viktigare än jag trodde!
Syndat
Hela förra veckan syndade jag massor, hade sån ångest när det blev söndag men jag kände att jag ville få mig ett uppvaknande vad sånt beteende kan göra med vikten så bestämde mig för att väga mig på måndag morgon. Med en stor klump i halsen tittar jag ner på vågen och ler stort men förvånat på resultatet när det stod 116,1 kg. Vilket innebär en viktnedgång på -1,3 kg sen den 8 juli så jag vägde mig sist. Helt vansinnigt, men givetvis blev jag superglad! Nya tag så att jag inte börjar gå upp i vikt pga snedstegen. Hade sett fram emot veckans träning men sitter här med benet i högläge pga ett insektsbett som gjort att benet svullnat upp. Gäller att sköta maten då iaf =)
Ni som läst bloggen har väl redan listat ut att jag fått köpa min belöning ;) igår fick jag köpa och sätta på en ny berlock på mitt armband =) Detta blev det;
Hade ett snack med min pt igår om att jag börjat tappa motivationen inför att gå och träna styrketräning så vi ska testa lite nya övningar. Får se hur mitt ben mår nästa vecka för isf ska vi gå igenom dem då =) Ser jag fram emot och jag hoppas verkligen att det ska ge mig motivationen och lusten tillbaka. Har bara den olusten när det gäller styrketräningen men inte inför spinning och box.
Sen diskuterade vi lite om när jag ska göra sista hälsoanalysen och det blir kring jul/nyår någon gång. Fick även lite info om höstens lifestyle, kommer vara lite nytt som tex 30 min coachning (minns inte om det var veckan eller månaden?), gruppträning för oss i lifestyle, pt i gymmet som finns där om man har frågor en dag i veckan. Ser fram emot hösten =) Fler pass att välja på, föreläsningar osv =)
Ni som läst bloggen har väl redan listat ut att jag fått köpa min belöning ;) igår fick jag köpa och sätta på en ny berlock på mitt armband =) Detta blev det;
Sen diskuterade vi lite om när jag ska göra sista hälsoanalysen och det blir kring jul/nyår någon gång. Fick även lite info om höstens lifestyle, kommer vara lite nytt som tex 30 min coachning (minns inte om det var veckan eller månaden?), gruppträning för oss i lifestyle, pt i gymmet som finns där om man har frågor en dag i veckan. Ser fram emot hösten =) Fler pass att välja på, föreläsningar osv =)
Stabilt neråt
Om man nu kan säga stabilt neråt.. hmm.. lät bra till en början men jag hoppas ni förstår =) Vägde mig idag för att se om min paus och lite dåliga kostvanor lämnat några spår.. men icke, -1kg på vågen =) Så jäkla underbart men jag blev så jäkla paff kan jag säga dock otroligt glad.. 4 hg till så har jag en berlock =) Längtar! Shit alltså jag är så stolt över mig själv att det är svårt att förstå men det vet ni ju.. snart 35 kg som jag lyckats med.. inte klokt.. detta trodde jag inte för ett år sedan när jag hade ångest för att gå till gymmet för första gången. På söndag är det exakt ett år sedan jag var på gymmet första gången på en instruktion =)Har inte svävat ut massor med maten som det kanske låter ovanför men jag har ätit någon fralla till frukost på jobb som jag inte borde, ätit på max en dag men inte mer än så =) Så det är inte så farligt som det låter! Har inte överätit och struntat helt i min kost =)
Idag när jag dök upp på gymmet så sa Johan till mig att gå hem.. han trodde att jag bara skulle hänga på gymmet som jag gjort två gånger i veckan under min paus =) Men idag var det dags igen, älskade styrketräning =) Fick med mig P att träna med, hon kallar mig numera sin egen PT ;) Grymt roligt hade vi =) Kämpade som djur! Imorgon är det spining som gäller för oss, damma av spinningskorna och köra hårt =) *drömmer mig bort till spinningsalen* ;)
