Rädslor

Två av mina största rädslor är dels att folk ska tycka att jag är tråkigt. När jag träffar nya människor eller är i nya sällskap så har jag ibland svårt för att prata och då tror jag att folk tycker jag är tråkig. Det gör att det låser sig ännu mer för mig och jag får inte fram någonting. Ångesten växer sig på och jag har svårt att ens svara på enkla frågor. Ibland hör jag inte ordentligt pga nedsatt hörsel på ena örat så att jag kanske verkar nonchalant. Alla jag sagt detta till säger att jag absolut inte är tråkig, vilket känns skönt men rädslan är så stor ändå och finns där konstant i dessa obekväma situationer. 

 

Den andra rädslan är att jag ska känna mig utanför, att alla andra hittar någon att prata med och pga ovanstående så blir jag ensam kvar och tittar på när alla andra har kul och skrattar. Detta har hänt alldeles för många gånger både under min barndom och i vuxen ålder. Det har satt djupa sår i mig som är svåra att läka. I perioder så känner jag inte av det alls och emellanåt så känns det massor. 

 

Att erkänna det så är jag att folk ska döma mig, men tar tjuren vid hornen och skriver om det för att få det ur mitt system. Precis som jag vill ha min blogg till. Tack för att ni lyssnar ♥

 

Till grejen hör att jag älskar att träffa nya människor och lära känna en ny människa som är ett oskrivet blad för mig. Så himla spännande att se vad det är för människa. Har fått ett spännande erbjudande om en hälsohelg med massa goa människor som jag aldrig träffat. Ska jag våga?

 

 

Du kommer att våga..... :-)

Du ska bara med Emma !!! Kram

Jag tycker du ska våga! Klart att du inte är tråkig. Tycker du bjuder på massa spännande saker i bloggen. :)

Ja!!! Klart du ska våga vännen! Jag tycker också att det är superjobbigt med nya människor. Hatar såna situationer men det stärker en alltid efter man har gjort en sån sak! Låter som ett toppenförslag så det är klart att du ska följa med vännen! KRAM

Jag tror inte alls att du uppfattas som tråkig :-)

Jaa GO FOR IT!!!

Kram

Jag h.o.p.p.a.s. att du vågar! :-)

Det man "utsätter sig för" blir man bättre på. Även om det känns jobbigt (var oerhört blyg som yngre, så vet hur det känns). ♥

Kram M

Du är min hjälte!

Du vågar och vågar du inte ångrar du dig säkert!

Klart du skall våga följa med på hälsohelgen, låter spännande. Brukar ibland känna som du, då tänker jag som så: Om någon inte tar sig tid att lära känna mig, så är det deras förlust ;-)

Du är inte tråkigt :) Och det är klart att du ska åka :) Kram

Jag förringar inte din känsla, kan bara ge min bild som jag fick av dig när jag mötte dig under min LIA: du tog emot mig som gäst på ditt jobb med nyfikenhet och värme och jag kände snabbt att du är en person jag hade trivts med att ha runt mig :-) Dessutom gav du mig en kommentar om en tröja jag hade som gjorde mig jätteglad! Alla är inte så öppna mot nykomlingar som du! Kram!