Min träningsbakgrund

Hittade denna listan hos en bloggvän för ganska längesedan och nu när jag har lite (läs mycket) bloggtorka så tänkte jag använda mig av den =) Dels för att få något att skriva om och för att få upp inspirationen/motivationen igen för träningen. Har hänt något som jag inte orkar skriva om som gör att jag måste kämpa mer än någonsin, hoppas ni kan stötta mig till 100% nu när jag behöver det utan att veta vad det handlar om.

 

1. Min idrottsbakgrund
2. I mina öron när jag tränar
3. Ett fint idrottsminne
4. I min träningsväska
5. Favoritmuskel
6. Mål med träningen
7. Favoritövning
8. Favoritmat
9. Mina inspirationskällor
10. Då mår jag som bäst
11. Favoritkonditionsträning
12. Favoritidrott
13. Mitt bästa kosttips
14. Favoritmellis
15. Då tränar jag allra helst
16. Favoritlivsmedel
17. Mitt motto
18. En fredagskväll unnar jag mig gärna..
19. Hälsa för mig
20. Det här åt jag idag
21. Därför tränar jag
22. Min favoritfrukost
23. Detta skulle jag vilja utöva
24. Favoritidrottare
26. Så sover jag
27. Detta klara jag mig inte utan
28. Där tränar jag helst
29. Detta tränar jag allra helst i

30. Glöm inte att…

 

Min idrottsbakgrund är inte så gedigen som jag önskar. Mamma har berättat att hon försökte få mig att dansa balett när jag var liten och jag var uppspelt inför det ända tills jag på vägen till första lektionen hittade en rolig lekplats som jag hellre ville leka på. När lektionen skulle börja och mamma sa att vi var tvungna att gå så skrek jag som en stucken gris så att mamma inte kunde ta in mig där. Jag grät massor och sa att jag inte alls ville på balett utan leka. Blev ingen balett =)

 

Jag gillade aldrig idrotten i skolan för det var då folk mobbades som mest. Jag blev alltid vald sist till innebandylag osv. Fruktansvärt! Började snabbt skolka från idrottslektionerna, hatade dem! Jag älskade att röra mig men avskydde allt som jag visste skulle hända i samband med dem, både på lektionen och i duschen. Frågor som varför jag var lite större, varför jag hade ränder på låren osv, det var knäckande. Jag hade en idrottslärare som försökte nå mig på alla sätt och vis och jag tog det som om han var elak mot mig men jag har insett att han bara ville mig väl, alldeles för sent. Har skrivit ett inlägg om honom tidigare, här kan ni läsa om det.

 

På gymnasiet började "gympan" kännas bättre, jag ville mer än mitt psyke ville. Alla år av skratt och hårda ord satt alldeles för hårt och fortsatte sätta käppar i hjulet för mig. Här var det ingen som sa något men fortfarande valdes jag sist i alla lag, pga min storlek såklart. Även här hade jag lärare som ville mig mitt bästa och försökte peppa mig, detta fungerade bättre men fy vilka ångestattacker jag fick emellanåt. Jag skolkade inte alls på samma sätt som i grundskolan men skolkade ALLA badlektioner. Det klarade jag inte av!

 

Efter skolan på gymnasiet så började jag dels dansa en gång i veckan under ett år och senare även styrketräna lite smått samt träna boxercise. Det var här jag hittade kärleken för hårda träningsformer. Mitt psyke var dock alldeles för svagt på den tiden för att kunna upprätthålla någon form av disciplin. Tyvärr!

 

Har sedan dess haft ett par träningskort som jag nästan aldrig använt förrän jag hamnade på Actic för 2,5 år sedan. Resten kan ni läsa om här i bloggen =)

 

Jag april -2011

hemskt med mobbning :(

Det är hemskt med mobbing :-(
Jag tycker att läraren bode delat upp lagen istället för att någon får välja.. Det är jättetråkigt att alltid bli vald sist... Jag var aldrig ngn stjärna på idrotten utan en medelmåtta. Men vi hade en tjej i vår klass överviktig.. Hon gjorde så gott hon kunde & hon var en riktig stjärna i mål. Så hon fick alltid vara målvakt :-)

Tänk vad stark du har blivit under dessa år sedan du var ung... Härligt!
Självklart stöttar jag dig. Är ruskigt imponerad av dig :-)

Varför har du ingen kontakt med din pappa längre?
Ha en fin kväll!
Kram

Du är så stark gumman! Men jag finns även när du inte orkar vara det.. <3

Det är hemskt med mobbning! :(
Men jag vet precis hur du kände med idrotten i skolan, samma problem här.

Du har mitt stöd oavsett dt vet du!

Jag känner igen mig en del i att skolka från idrottslektionerna, dock av en annan anledning. Jag var bollrädd och på våra lektioner handlade det till 90 % om bollsporter, kändes det som. Tillslut började jag skita i det... Fast sen fick jag ändå G på gymnasiet eftersom jag kom överens med läraren att jag skulle få vara på skolans gym istället. :)

Va fin blogg! :)
Bara en lite fråga vilken iphone färg föredrar du den vita eller svarta ? :)

Se inte för mycket bakåt på vad du inte gjort - utan se i stället framåt mot allt du kommer att kunna göra i framtiden! :)

Wow, vilken väg du har vandrat. Mobbing är fruktansvärt men ännu viktigtare blir ju din väg till makten över ditt eget liv! Där har du kommit långt verkar det som. Det är dina framsteg som du nu när du känner dig omotiverad ska ta kraft av. Se allt som du har genomfört i förändringar och njut och av det! Snart kommer inspirationen, motivationen och lusten tillbaka igen. Kram

Kul att läsa om baletten.
Fy fabian för mobbare.
Det var ett tag sen jag lämna min mejladress till dej. Vill ju skicka vinsten som du vann hos Tweety.
Kram

Älskade unge, är så otroligt stolt över dig <3
Det var nog tur i oturen att du skrek och slängde dig på marken och absolut inte ville på baletten för det hade troligtvis inte passat dig ändå, du din stackare hade ju även för korta hälsenor sen födslen och där tyvärr ingen läkare ville lyssna utan sa att du är en "balett-tös"!!
Älskar dig <3

Vad sorgligt och jobbigt att du behövde utstå allt det under idrottslektionerna :(

Du har verkligen gått igenom ett helvete... Och ja, barn kan vara jävligt elaka och säga exakt de där orden som sårar ordentligt..! :-((

PS. Jag kanske "snor" listan jag med. ;-)
Kram M

sv: haha okej :P
allt bra med dig idag? :D

ja det gör man verkligen ;)

:) tur att du "hittade" tillbaka till träningen, man mår ju så mkt bättre av det :)

usch för mobbning å va bra att du hittade tillbaka till träningen igen kramen

Du är ju bara för härlig och kämpar på!

Nu går jag oxå på din lista !
Ser att nr 25 saknas - då kommer jag vara lite rolig och lägga in favoritsyssla på vilodagen !
kram allra finaste !

Det är hemskt med mobbning och man inser inte hur mycket man sårar människor man mobbar förräns det är försent.. Men tänk idag hur långt du har kommit! =) Jag är såå stolt över dig! Önskar jag själv har en sån diciplin på träningen som du har! <3

Älskar dig! Glöm aldrig det!

Puss o Kram

Känner till viss del igen mig i det med gympan, jag har inte blivit mobbad "så", men jag har ju alltid vetat och trott att jag är större och därför inte velat byta om med dom andra osv. Även när jag låg på nån typ "normalvikt" kände jag mig tjock för min mage veckade sig bara en gång istället för många små när jag satt. Hemskt hur man mått, vad man tänkt.
Idag skulle jag knappt fundera på att gå på gym eller så, av samma anledning. Så att du tagit dig dit och kommit så långt, det är riktigt grymt!!